Sveriges Byggindustrier avvisar entreprenörsansvar

2015-06-09 13:42 Elisabet Örnerborg  
Mats Åkerlind, Sveriges Byggindustriers vice vd och förhandlingschef.

Utredaren Anna Middelman föreslår att ett entreprenörsansvar införs i byggbranschen som berör hur utebliven lön ska betalas. Det skulle omkullkasta den svenska modellen, anser Mats Åkerlind, Sveriges Byggindustriers vice vd och förhandlingschef.

1. Vad har förslaget om entreprenörsansvar med den svenska modellen att göra?

– Vi har tecknat ett kollektivavtal med Byggnads om ett huvudentreprenörsansvar som gäller från och med januari i år och som innebär att facket kan begära en utredning av huvudentreprenören om det har problem. Middelmans förslag innebär att alla arbetsgivare i en eller flera kedjor kan göras ansvariga för varandras löner.

2. Vad ser ni för hot med det?

– En anställd hos en underentreprenör arbetar normalt i olika entreprenörs­kedjor. En anställd som inte får sin lön kommer självklart att vända sig till de företag som sköter sig och betalar sina fakturor medan det oseriösa företaget går fri.

3. Är huvudentreprenörsansvaret i byggavtalet alltså inte samma sak som strikt solidaransvar enligt utredningens förslag?

– Det är avsett att hantera samma typ av frågor. Förslaget från utredningen innebär oklarheter och skulle skjuta sönder vårt system som fungerar.

4. Är förslaget tänkt att sätta stopp för oseriösa företag?

– Tvärtom ger det en möjlighet för oseriösa företag att låta seriösa företag betala lönerna. Vår utgångspunkt i huvudentreprenörsansvaret är att den egna arbetsgivaren ska betala. Tar den egna arbetsgivaren inte det ansvaret ska huvudentreprenören utreda detta och medverka till att den egna arbetsgivaren betalar. Om det inte hjälper kan facket agera. Om den egna arbetsgivaren inte betalar ska företaget slås ut från arbetsmarknaden genom att gå i konkurs. Och då inträder den statliga lönegarantin.

5. Hur vill du hindra låglönekonkurrens?

– Middelmans förslag kommer effektivt att utestänga utstationerade. Beställare kommer att tveka att anlita utstationerade på grund av risken att få krav på sig som är omöjliga att förutse eller försäkra sig emot. I byggavtalet däremot finns ett ansvar för huvudentreprenören att medverka till att de anställda får sin lön. Om underentreprenören gör sig oanträffbar för rättslig prövning försäkrar Sveriges Byggindustrier att en utbildad byggnadsarbetare får minst 25 900 kronor i månaden under maximalt tre månader.

Elisabet Örnerborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer