Två varianter ger snårig räkning

2010-06-16 21:00 Johan Fock  
Sommar och sol - men innan det är dags att putsa ut gäller det att få grepp om ett gäng avancerade regler. Foto: Scanpix samt Colourbox

Sammalöneregeln är den största nyheten i lagen - men inte i verkligheten. Den är hämtad från en rad kollektivavtal som slutits om semesterlön.

<p>Enligt lagen ska denna regel användas i första hand, men den gamla procentregeln finns kvar för personer med oregelbundna inkomster. Arbetsgivaren kan, förstahandsprincipen till trots, välja modell. Paragraferna är dispositiva och har inom kollektivavtalsområdet mer eller mindre genomgående ersatts av avtal. Bland dessa avtal finns, främst inom lo-området, avtal som bygger på procentregeln.</p> <p>Trenden är att ackorden försvinner även inom lo-området. Inom Livs är andelen högst, 45 procent, följt av Målarna med 30 procent och Byggnads med 23 procent. Enligt Svenskt Näringsliv är 79,6 procent månadsavlönade hos organisationens medlemsföretag.</p> <p>Utgångspunkten för lagstiftaren är att de två reglerna ska ge samma resultat. Procentregelns 12 procent av inkomsten under gånget år, intjänandeåret minus semester, ska ge samma resultat som sammalöneregelns 0,43 procent av aktuell månadslön. I bägge fallen ska resultatet motsvara normal lön plus ett tillägg. Procentregeln utgår från ett år som gått, medan sammalöneregeln använder aktuell månadslön. </p> <p>Den jämkande matematiska lagstiftaren har då räknat med att lönerna ökar med 3,7 procent per år. Det försprånget ska enligt uträkning vara inhämtat i och med procentregelns avrundning uppåt till faktor 0,12.</p> <p>Lagens spikade 0,43 är ifrågasatt. Procenttalet bygger på historiska data och få väntar sig att löneökningarna på svensk arbetsmarknad ska bli så höga i framtiden. </p> <p>Kollektivavtal med varianter av sammalöneregeln ligger alltid högre än 0,43 procent - favoritsiffran i en översikt visar på 0,8 procent.</p> <p>Enligt uppgifter som tagits fram till lagens förarbeten omfattas 90 procent av Sveriges fyra miljoner arbetstagare av kollektivavtal. Räknar man företag handlar det om cirka 66 procent, resten är små eller mycket små företag utan kollektivavtal. (Uppgifterna är inhämtade från lagens förarbeten, de är inte vetenskapligt belagda).</p> <p>Redaktionens Exceltest, med småföretagen i åtanke, visar att det är ganska komplicerat att utan ett etablerat lönesystem räkna ut vad procentregeln ger, samma svårighet gäller för beräkning av lämpliga reservationer i kassan för semesterlönebruk. </p>

Johan Fock

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna