Ungdomars arbetslöshet är värd att tas på allvar

2012-04-18 23:00 Lennart Kriisa  
Lennart Kriisa

KRÖNIKA. Många irriterar sig över vänstermänniskor. De tjatar om högre skatter, mer bistånd till fattiga, ja ibland även det omoraliska i att äta kött. Motangreppet brukar handla om att de inte lever som de lär.

”Varför ger du inte själv bort ditt överskott, du som vill höja skatten?” Eller ”Hur kan du ha läderskor och förespråka vegetarianism?”. Den typen av retorik hör hemma i sandlådan. En av människans styrkor är att kunna tänka abstrakt, dessutom bär vi alla på dubbelmoral och ska bara den diskuteras blir inget kvar för samhällsdebatten.

Författaren och debattören Lena Andersson har i Dagens Nyheter uttryckt det hela träffsäkert: ”När man försvarar sig med att någon är skenhelig har man samtidigt erkänt vad idealet är och medgett att man är berörd av det.”

Emellanåt är dock vänstern lika goda kålsupare som högern. Ta bara det här med sänkta minimilöner för ungdomar. ­Annie Lööf förespråkar en sådan reform och genast bemöts hon med samma retorik: ”Hur kan hon tjäna 151 000 kronor i månaden och vilja sänka ungdomars löner? Det går ju inte ihop, hon saknar trovärdighet.”

Om hon tjänar en krona i månaden eller en miljon är ointressant. I stället måste argumenten granskas och det är vad vi gör i detta nummer av Lag & Avtal. Arbetslösa ungdomar förtjänar mer respekt än politisk pajkastning, särskilt när röster höjs för att ungdomsarbetslösheten är överdriven. Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen, hävdar till exempel på debattsajten Newsmill att ungdomsarbetslösheten blott är 6,6 procent.

Påståendet att var fjärde ungdom är arbetslös bygger på felaktig tolkning av statistiken, menar han. Räknar man bort de unga arbetslösa som studerar stannar ungdomsarbetslösheten på 14,1 procent.

Dessutom tycker prognoschefen att ungdomsarbetslösheten ska relateras till hela befolkningen och vips är vi nere på 6,6 procent.

Syftet med detta räknetrick är oklart. Kanske är det som prognoschefen skriver, att den dystra statistiken naggar ungas framtidstro i kanten.

Hittills har i alla fall ingen angripit siffran att var femte ungdom inte slutför gymnasiet. Där har samhället den allra viktigaste nöten att knäcka. Den som hoppar av gymnasiet får mycket svårt att hitta arbete i ett samhälle där de enkla sysslorna blir färre för varje dag. En hållning som baseras på logik, inte statistik.

Lennart Kriisa

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer