Varken strejkrätt eller fack i "lyckolandet”

2015-02-25 23:00  

Nu börjar landet som mäter bruttonationallycka hellre än bruttonationalprodukt öppna upp mot omvärlden. Bhutan är ett av världens mest isolerade länder och där pågår en moderniseringsprocess.– Landet står inför en rad utmaningar – arbetsrätten är en pusselbit av många, säger Ylva Lindahl, Utrikespolitiska institutet.

På flygplatsen i Paro möter våra värdar – guiden Dorji och chauffören Nima – oss. De är som många andra i Bhutan klädda i nationaldräkten gho. Den bhutanesiska staten uppmanar människor att klä sig ”traditionellt” i offentliga sammanhang och vid ceremonier och högtider.

Nima har NY-keps på huvudet och en skinnjacka över sin gho. Han är en symbol för det tudelade Bhutan – landet som har ena foten i det förflutna och den andra i ett uppkopplat tvåtusental. Just nu ser han fram emot sin semester – som delvis är betald.

– Jag har en lång ledighet. Nästan två månader. Det är för att det är lågsäsong i turistbranschen då, så jag har inget jobb. Jag har fyra veckors betald semester under ett år, säger Nima.

Det går inte att prata om arbetsförhållandena i Bhutan utan att titta på landets unika, geografiska position. ”Åskdrakens land”, som Bhutan kallas, ligger inklämt mellan jättarna Kina och Indien. Rädslan för att Kina ska ”göra en Tibet” av Bhutan, det vill säga ta över och styra landet från Peking, är stor, och därför har Bhutan lierat sig tajt med Indien. Ändå är Bhutan en udda drake, som går sin egen väg. Antagligen är det möjligt bara för att landet har det läge som det har – isolerat mellan Himalayas bergskedja i norr och den täta djungeln i söder.

– Bhutan har under lång tid varit ett mycket isolerat land – både geografiskt och självvalt. Tv och internet tilläts först 1999. Samma år infördes inkomstbeskattning och utländska investeringar. Vi pratar om ett land som nyligen genomfört sitt andra demokratiska val, och som befinner sig mitt i en demokratiseringsprocess, säger Ylva Lindahl, journalist, författare och medarbetare vid Utrikespolitiska institutet (UI).

Fram till mitten av 1900-talet fanns i stort sett ingenting som vi förknippar med ett modernt samhälle. Inga vägar. Inga sjukhus. Inga skolor. Ekonomin byggde uteslutande på boskapsskötsel, jordbruk för självhushållning och traditionellt nomadliv. Nu har utvecklingen satt fart – med besked. Det satsas stort på vattenkraft, som exporteras till Indien, men också på turism, som tros ha stor potential.

En källa till oro för regeringen är dock den relativt höga – sju procent – arbetslösheten hos kvinnor och ungdomar. Regeringen samarbetar med FN för att försöka få fler kvinnor och ungdomar i jobb. Många unga saknar rätt utbildning och kunskaper för de jobb som finns – till exempel inom vattenkraft och byggsektorn. Därmed tvingas Bhutan att importera arbetskraft från Indien, samtidigt som bhutaneser står utan arbete. Antalet indiska gästarbetare är stort och runtomkring huvudstaden Thimphu finns mängder av tillfälligt uppbyggda bostadsområden där indierna bor.

Sammantaget ligger dock den officiella arbetslösheten bara på några procent. Delvis beror det på att en stor del av invånarna inte ingår i den officiella arbetskraften.

– Fortfarande är över hälften av invånarna sysselsatta inom jordbruket, som i allmänhet bedrivs i små familjeenheter. De är självförsörjande och är inte en del av trygghetssystemen, säger Anne-Sofie Ekelund, guide som har jobbat länge i regionen, och som halvårsvis är bosatt i Himalaya.

Bhutan är inte medlem i den internationella arbetsorganisationen, ILO, och har inte ratificerat dess åtta konventioner. Landet antog dock en ”Labor and Employment Act” år 2007. Den ger arbetstagarna rätt att bilda en förening om minst 12 anställda vill det.

– Vi talar dock inte om regelrätta fackföreningar, och någon strejkrätt förekommer inte. De har heller inte rätt till kollektiva löneförhandlingar. Så det finns mycket att utveckla, konstaterar Ylva Lindahl.

Lagen ger däremot anställda rätt att vända sig till domstol om de har klagomål, och den fastställer en ”nationell dagslön” som i praktiken har kommit att fungera som en minimilön. Lagen reglerar dessutom arbetstid (åtta timmar om dagen), ledighet (20 dagar per år), arbetsplatsinspektioner samt förbud mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

I omvärlden är Bhutan kanske mest känt för att ha utvecklat konceptet bruttonationallycka (BNL) som ett alternativ till BNP. Det var den dåvarande kungen som 1972 myntade begreppet. Den lyfter fram andliga, kulturella och ekologiska värden, på bekostnad av konsumtion och materialism – något som också påverkar arbetsförhållandena i Bhutan.

– Människor i allmänhet har för mycket omkring sig och är för inriktade på att få det bättre – materiellt. Om du ska tjäna mycket pengar måste du jobba hårt. Om du jobbar hårt har du aldrig tid att sitta ner. Om du aldrig sitter ner får du ingen ro i sinnet, säger Pem, som jobbar som säkerhetsansvarig på den internationella flygplatsen i Paro.

Ylva Lindahl tycker att västvärlden ofta är för okritisk till lyckobegreppet.

– Jag förvånas över den naiva inställning som många har till bruttonationallycka. Visst har den sina poänger med det tillväxtkritiska perspektivet och kritiken mot kommersialismen. Samtidigt innehåller den ett mått av ”du ska vara tacksam”. Men framför allt är den väldigt nationalistisk, och vill värna bhutanesiska värden. Vi får inte glömma att Bhutan har behandlat de nepalesiska flyktingar som har bott i landet i generationer väldigt dåligt.

Vilka konsekvenser Bhutans omgörningsprocess får för arbetsrätten är svårt att förutspå.

– Landet står inför en rad utmaningar – arbetsrätten är en pusselbit av många. Säkert kommer moderniseringsprocessen så småningom också påverka arbetsförhållandena. Indien är ju Bhutans främsta handelspartner, och jag tror inte att indiska investerare ligger på särskilt mycket för att förbättra förhållandena i Bhutan. Men i omställningen till ett modernare samhälle kommer det ju att ställas krav från bhutaneserna själva på arbetsförhållandena, säger Ylva Lindahl.

Bhutan och arbetsrätten i 11 punkter

1. En nationell pensionsplan som infördes år 2000 omfattar i första hand offentliganställda och militär.

2. Tre månader betald föräldraledighet gäller för offentliganställda, och vissa privatanställda.

3. Och 20 dagar betald semester.

4. Lagstadgad åtta timmars arbetsdag.

5. Den som blir arbetslös får vanligtvis ta hjälp av familjen.

6. Bhutan är inte medlem i den internationella arbetsorganisationen, ILO, och har inte ratificerat dess åtta konventioner.

7. Enligt UNDP, FN:s program för nationell utveckling, förvärvsarbetar 66 procent av kvinnorna och 77 procent av männen (2012).

8. Över hälften av landets invånare jobbar inom jordbruket, som oftast bedrivs i små familjeenheter.

9. Tack vare vattenkraften har industrisektorn kunnat växa de senaste decennierna. Industrin står numera för cirka 40 procent av ekonomin.

10. Det är ont om offentliga tjänster. Samtidigt rapporteras det som ett problem att många unga bhutaneser inte vill ta jobb som de anser vara under deras ”sociala status” inom den privata sektorn. Det finns inga uppgifter om slavliknande förhållanden eller tvångsarbete.

11. Barnarbete är förbjudet, men ändå vanligt förekommande. Barnen hjälper ofta till inom jordbruket, och unga flickor arbetar som hembiträden. Det råder inte skolplikt i Bhutan, däremot garanterar lagen en avgiftsfri utbildning i tio år för alla barn. 72 procent av männen och 55 procent av kvinnorna är läskunniga (enligt UNDP, 2012).

Mer än var tionde invånare fattig

* Bhutan ansökte om medlemskap i WHO 1999, men har ännu inte tagit steget fullt ut och blivit medlem.

* Cirka 12 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. I bergsområdena i norr lever vissa folkgrupper fortfarande som nomader och flyttar tillsammans med sina jakar efter årstiderna.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer