Tidningen

Varning för vanliga semesterfällor

Sven vill ha en lång sammanhängande semester i år. ”Man har ju rätt till fyra veckor på sommaren. Det står i lagen”, tror Sven. Det gör det också, men på inandning, utandningen handlar om avtal eller i brist på ett sådant, om nästa lagparagraf: Arbetsgivaren avgör. Ett avtal som är sämre än lagen gäller Sven även om han inte är med i facket. Arbetsgivaren ska se till att ha ”särskilda skäl” och meddela en månad i förväg. Någon måste hålla Sverige igång. Illustration: Annicka Istemo.
Eva vill ha en lång sammanhängande höstsemester i år. (Med Sven som fick flytta fram sin) Hon kläcktes från universitetet efter hårt skrivande hela sommaren. Sedan 1 september jobbar hon i firman. Lönekontoret rekommenderar en vecka i kloster. Hon har rätt till fem dagars semester. Illustration: Annicka Istemo.
Magnus började på firman den sista augusti. Han har rätt till 25 dagars semester och är lite korkat spydig mot Eva. Magnus har hittills under året suttit hemma och spelat dataspel och överväger att fortsätta med det. Han rodnar och förstår nu att han har noll betalda dagar och ber att få jobba istället. Lagen ger honom rätt att göra det. När arbetsgivaren ger besked om semestrarna måste han bestämma sig – och han får inte ändra sig senare. Illustration: Annicka Istemo.
Ethel har jobbat för hårt. Det är hon som administrerar folks semestrar. Det är första dagen på ledigheten och det är nånting med tomheten och mängden maskrosor på tomten som plötsligt ger svimningskänslor. Oj, ska jag drabbas av en 15 § - 17 - 17b §§, tänker Ethel. Så blir det. Lagen skriver som om den var ett uttryck för Ethels känslor: ”Om det under semester-ledigheten infaller en eller flera dagar då arbetstagaren inte har kunna arbeta på grund av sjukdom eller arbetsskada …” Hon kan inte fly tillbaka till jobbet, se Magnus, men om Ethel på stört lämnar besked kan hennes sjukdagar räknas bort från semestern och även bli semesterlönegrundande till nästa gång.
Ragnar känner sig ruggig. Få vill lyssna till hur det varit att bära pianon i trapphusen på Östermalm i 40 år. Han får det varken ur kropp eller själ trots att pianon knappt finns längre. Tidigare kunde han vara borta två intjänandeår och de förblev semestergrundande. Idag gäller ett intjänandeår, men han kan jobba runt problemet genom att dyka upp på jobbet i fjorton dagar i mars innan nästa år ska börja. Så adderas ett semestergrundande år.
Torkel, en bohem och en hal räkmacka. Han kommer och går som han vill. Mannen med lön som inte kan bestämmas per vecka eller månad. Jobbar mycket på Stadt, får provisar. Han kommer in och han slutar - egentligen för att göra uträkningen mindre komplicerad och korrekt - efter att ha dragit in motsvarande 30 000 i månaden. Ethel måste räkna ut hans semesterersättning efter procentregeln. Tolv procent ger en semesterlön på 36 000. Illustration: Annicka Istemo.
Ethel vill göra några basala förtydliganden: - Alla har rätt till 25 dagars semester. Hur många av dessa som betalas avgöras av hur mycket man jobbat året innan semestern tar ut, intjänandeåret. Fullt jobb ger 25 betalda dagar, sen avklingar det enligt en formel. Det är ganska lätt att räkna så ock Sebastians sammalöneregel. Torkels procentlön per dag räknas ut efter formeln (1,12 * månadslön *12 (månader) *330/365)/35. Det är förutsatt att han jobbar någotsånär regelbundet vilket han ju aldrig gör. Det blir till att justera i formeln. Så var vänlig stör inte med frågor om detta.

Anta att 0,001 procent av Sveriges befolkning har läst semesterlagen – och att hälften har förstått den. De som tillämpar den och står i bankomatkön i juligasset på världens vanligaste storgator är betydligt fler. Några exempel på vad de senare kan råka ut för om oturen är framme.

Johan Fock
Publicerad

Prenumerera på Lag & Avtal Digital


Tillgång till alla låsta artiklar, våra premiumnyhetsbrev,
e-tidningen på webben eller i appen. Ett år för 7 995 kr (ex moms).
Förnyas automatiskt. Avsluta enkelt.


Fortsätt →

tidningen sammalöneregeln
HÅLL DIG UPPDATERAD MED VÅRT NYHETSBREV!