”Vi är inte vänliga mot arbetsgivare”

2012-04-18 23:00 Ann Norrby  
– Arbetsrätt handlar om vanliga människors villkor eller, lite mer högtravande, om villkoren för arbetsmarknadens funktionssätt. En otroligt viktig del av samhället, där jag som domare i Arbetsdomstolen är en kugge, säger Cathrine Lilja Hansson. Foto: Jörgen Appelgren

Två stora blombuketter på Cathrine Lilja Hanssons skrivbord står kvar från förra veckans uppvaktning. Då utsåg regeringen henne till Arbetsdomstolens chef. <br/>– Jag fortsätter som domare, jag får bara lite fler arbetsuppgifter.

Juridiken var inte Cathrine Lilja Hanssons förstahandsval.

– Jag hade tänkt bli socionom, men när jag kom hem efter ett år i USA, hade ansökningstiden gått ut. Men till proppen i juridik var det fri intagning.

Då kom intresset för juridiken. Hon satt ting i Stockholm och fortsatte till hovrätten.

– Domare var inget mål för mig. Som assessor var jag tjänstledig ett år. Då arbetade jag på LO Rättsskydd, den erfarenheten är jag ensam om bland AD:s ordförande.

Sedan blev det jobb i Regeringskansliet, i Arbetsmarknads- och Näringsdepartementen, som rättschef och rättssakkunnig.

– Jag var med och utformade lagstiftning, nu dömer jag utifrån lag och avtal.

Arbetsrätten har hela tiden varit hennes huvud­intresse inom juridiken.

– Arbetsrätt handlar om vanliga människors villkor eller, lite mer högtravande, om villkoren för arbetsmarknadens funktionssätt. En otroligt viktig del av samhället, där jag som domare i Arbetsdomstolen är en kugge.

Cathrine Lilja Hansson har varit en av de fyra ordförandena i Arbetsdomstolen sedan 2004. Det jobbet sökte hon inte.

– På den tiden kallades man och kunde tacka ja eller nej. Jag tackade ja.

Men nu, när Michaël Koch ska gå i pension, utlystes hans jobb. Fyra sökte; en av dem var hennes ordförandekollega Carina Gunnarsson.

– Vi pratade med varandra om att vi båda tänkte söka arbetet och vi är båda införstådda med att det inte är vi som styr processen.

De andra som sökte chefsjobbet var Jonas Malmberg och Sören Öman.

Cathrine Lilja Hanssons arbetsrum på första våningen är ett ljust hörnrum med plats för ett par Benjaminfikusar som blivit för stora för att ha hemma. De får följa med upp till chefsrummet på tredje våningen.

– Jag flyttar dit för att komma närmare resten av kansliet.

Anklagelser om att domstolen skulle vara arbetsgivarvänlig, tycker hon är egendomliga.

– Vi känner oss inte träffade. En sådan åsikt kan ju inte bygga på en matematisk bedömning utifrån vilken part som vunnit flest mål. Det krävs en djupare analys av vilka slags mål det handlat om, vem som haft bevisbördan och hur lagstiftningen ser ut.

En återkommande kritik mot arbetsmarknadsparterna är att de går till domstolen innan de har förhandlat i botten. Det håller Cathrine Lilja Hansson delvis med om.

– Jag kan bli förvånad över hur lite de vet om de faktiska omständigheterna. Det stoppar upp målen ibland, men vi har inte bråttom, om inte parterna har det.

Cathrine Lilja Hansson tycker om att det finns tid till eftertanke.

– Det räcker inte med att komma till rätt slut, det måste också gå att förstå hur vi har tänkt. Domarna läses ju av fler än jurister och vi lägger ner mycket tid på att de ska bli begripliga.

Kanske kommer de mest intressanta domarna att få en sammanfattning i början.

– Men det är svårt att veta i förväg vilka som är det. Och intresset handlar inte alltid om det vi har bedömt, utan något som saknat betydelse för utgången.

Så var det i det så kallade visselblåsarmålet i Södertälje där en undersköterska blev förflyttad sedan han kommenterat missförhållanden på sin avdelning i pressen.

– Det var förflyttningen och om den var motiverad med anledning av de motsättningar som uppstod på arbetsplatsen efter att han gått till media, som vi bedömde. Inte om han hade haft rätt att gå till media.

Läser två böcker samtidigt nu

Namn: Cathrine Lilja Hansson.

Ålder: 56 år.

Familj: Man och två barn.

Bor: Eget hus i Svedmyra, i södra Stockholm.

Fritid: Gympa, simning, gärna resor, mindre gärna trädgårdsarbete.

Läser: Deckare om jag behöver koppla av. Annars gärna skönlitteratur, just nu Bockfesten av Mario Vargas Llosa hemma, Minnen av Torgny Lindgren på t-banan (tillräckligt tunn för handväskan).

Ann Norrby

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer