”Vi ska gå vidare, men vet inte hur”

2014-02-26 23:00 Anna de Lima Fagerlind  

Gävleborgs landsting vill slumpvis alkoholtesta all sin personal. Men både Datainspektionen och Kommunal säger nej. Efter två års förberedelser måste landstinget nu tänka om. Lag & Avtal reder ut vad som styr de fortsatta besluten.

Redan i dag gör Gävleborgs landsting slumpmässiga alkoholtester av ambulansförare, och ville bredda testerna till att gälla alla anställda.

– Syftet var att säkerställa patientsäkerheten i första hand, säger Karin Rystedt, personalchef på landstinget.

Förberedelser för mer omfattande tester inleddes 2011, och efter förhandlingar med fackförbunden kom landstinget fram till ett förslag 2012. Men strax innan testerna skulle sjösättas meddelade Datainspektionen att de ville granska förslaget.

Efter ett år har nu svaret kommit. Landstingets upplägg får underkänt.

– Det finns stora svårigheter med lagligheten i det här förslaget, säger Oskar Öhrström, jurist på Datainspektionen.

Det är inte själva testerna som Datainspektionen har synpunkter på, utan hanteringen av testresultaten. En arbetsgivare kan inte begära ut sådana känsliga uppgifter från företagshälsovården och registrera dem i sin databas, enligt inspektionen.

Men Gävleborgs landsting tycker att lagen är otydlig, och har inte gjort samma tolkning.

– Jag tror att det är ganska outredd mark. Det tog ju Datainspektionen över ett år att svara oss, säger Karin Rystedt.

Datainspektionen håller med om att Pul är oklar i den här frågan. Dessutom är reglerna för alkoholtester spridda över en mängd olika lagar och förordningar.

– Det blir väldigt svåröverskådligt vad som faktiskt gäller, säger Oskar Öhrström.

Bortsett från hur uppgifterna registreras har landstinget rätt att testa personalen, enligt Kent Källström, professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet.

– Har man en överenskommelse med facken så är det okej att göra slumpvisa tester.

Det finns ingen lag som reglerar alkoholtester, i stället är det vägledande domar som styr. Enligt de domarna finns det två grunder för slumpvisa tester: antingen ett avtal med facket eller ett arbete där tester motiveras av säkerhetsskäl. Det gäller till exempel tågförare och anställda vid kärnkraftverk.

Men för dem som inte har sådana arbeten finns en möjlighet att vägra tester, även om arbetsgivare och fack har kommit överens.

– Frågan är om ett fackförbund kan förfoga över sina medlemmars integritet? I princip ja, men man kan inte utkräva sanktioner av den som bryter mot ett sådant avtal, säger Lars Gellner, arbetsrättsexpert på Svenskt Näringsliv.

Men avtalet mellan Gävleborgs landsting och de lokala facken gillades inte av Kommunals ledning. Fackförbundet har nu tagit fram riktlinjer där man säger nej till alla typer av slumpvisa alkohol- och drogtester.

Avtalet gäller fortfarande, eftersom det blev klart innan riktlinjerna fanns. Men nu när landstinget tvingas jobba om sitt förslag kommer det att bli svårt att nå en ny överenskommelse med facken.

Landstinget tänker dock inte ge upp.

– Vi kommer att gå vidare, men vi vet inte hur i dagsläget. Vi kommer såklart också att vara tvungna att rätta oss efter Datainspektionens synpunkter, säger Karin Rystedt.

Tre ben styr testerna

1. Rehabskäl förutsätter känt missbruk

Personuppgiftslagen

Resultaten från alkoholtester betraktas som känsliga uppgifter, enligt paragraf 13. De får inte spridas utanför företagshälsovården om inte arbetsgivaren har en rättslig skyldighet att samla in uppgifterna. Gävleborgs landsting hänvisar till patientsäkerheten och sitt rehabiliteringsansvar som arbetsgivare. Men enligt Datainspektionen kan rehabiliteringsskäl bara hävdas om man redan har konstaterat att en anställd har ett missbruk. Patientsäkerhet kan bara hävdas för de yrken där det enligt lag finns krav på hälsokontroll.

 

2. Risk för människors liv

Lagen om offentlig upphandling

Enligt paragraf 30 är en arbetstagare skyldig att efter särskild uppmaning genomgå hälsoundersökning, om arbetsuppgifterna är sådana att brister i hälsotillståndet medför risk för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom. Det gäller bara arbetstagare som enligt kollektivavtal eller regeringens föreskrifter är skyldiga att genomgå hälsoundersökningar.

 

3. Kämpe mot droger får själv testas

Vägledande domar

 

En skolvärd på den ideella stiftelsen Fryshuset som bland annat arbetade med att hålla ungdomar ifrån narkotika vägrade drogtest, och blev därför uppsagd. Arbetsdomstolen ansåg att arbetsgivaren hade rätt att säga upp honom, och fastslog att man kan drogtesta de som arbetar mot narkotika utan att det krävs samtycke.

Dom 3/01

 

En städerska på Oskarshamns kärnkraftverk vägrade alkohol- och drogtester: AD fastslog att tester kan göras utan avtal med facket, om resultatet är säkert. Städerskan överklagade till Europadomstolen, som avvisade fallet. Domstolen ansåg att testerna var befogade eftersom droganvändning skulle kunna äventyra säkerheten, och att det var viktigt att all personal testades så att ingen pekades ut som en misstänkt droganvändare.

Dom 97/98

Application no 46210/99, 9 mars 2004

 

Två ställningsbyggare blev uppsagda för att de vägrade drogtester, trots att arbetsgivaren hade avtal med facket. AD fann att arbetsgivaren inte hade rätt att säga upp dem. Arbetsgivaren måste ta hänsyn till individerna och ge dem respit vid vägran, även om det finns avtal med facket.

Dom 45/91

Anna de Lima Fagerlind

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna