Analys: Kvinnopott har haft effekt

Medlingsinstitutet presenterar lönestrukturstatistiken för förra året i dag.

– Det råkar det här året hamna mitt i avtalsrörelsen, sade generaldirektör Claes Stråth.

Lönestrukturstatistiken bygger på uppgifter från individer. Inom privat sektor av ett urval individer och inom offentlig sektor är det en totalundersökning, förklarade institutets statistikansvarige John Ekberg. Statistiken innehåller uppgifter om lön, kön, ålder, utbildningsnivå och yrke.

Den genomsnittliga lönen för arbetare inom privat sektor är 23 800 kronor i månaden, men uppdelat på kön tjänar kvinnorna i genomsnitt 22 100 kronor i månaden och männen 24 600 kronor. Kvinnorna ligger alltså under den gräns som LO-styrelsen satt för kravet på en hundralapp extra i jämställdhetspott. Männens genomsnittslöner ligger över.

Statistiken visar också att lönespridningen legat ganska still sedan 2001. Och att det då var löneskillnaderna mellan de högst betalda och medellönerna som ökade.

Att döma av Medlingsinstitutets analys av löneskillnaderna mellan könen efter standardvägning har LO:s kvinnopotter haft effekt. Löneskillnaden mellan kvinnor och män inom samma yrke, med likvärdig ålder, utbildning och arbetstid var 5,9 procent 2010. Det betyder att skillnaden mellan könen har minskat något, 0,9 procent, de senaste fem åren. Störst är minskningen för arbetare inom privat sektor, där har löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskat med 1,6 procent.

Men det skiljer fortfarande 4 procent mellan mäns och kvinnors löner för arbetare inom privat sektor. Störst är de oförklarliga löneskillnaderna bland tjänstemännen i privat sektor, 9,3 procent.

– Oförklarliga löneskillnader är sådana som inte kan förklaras med de faktorer vi har tillgång till, betonar John Ekberg. Lönestrukturstatistiken svarar inte på om det förekommer lönediskriminering enligt diskrimineringslagen.