Lars Dirke vill förnya sättet att skriva dom

Hur känns det så här långt? 

– Det känns väldigt bra. Arbetsdomstolen har en välfungerande och välskött verksamhet. Inledningsvis har administrativa frågor tagit ganska mycket av min tid i anspråk, men tjänsten är organiserad så att jag på sikt ska ägna halva tiden åt dömande och halva åt chefskapet.

Hur ser du på nya Las? 

– Nya Las och förändringarna i sakliga skäl är en utmaning domstolen står inför. Det är någonting nytt att man använt parternas överenskommelse i lagstiftningen. Det förutsätts att det ska bli ett annat synsätt, men det kan vara lite oklart hur och på vilket sätt. 

– De traditionella förarbetena där lagstiftaren så långt som möjligt försöker reda ut eventuella oklarheter finns inte. Det är en intressant konstruktion. Genom att lagstifta på det här sättet lämnar man över rätt mycket till AD om man driver tvister ända hit. Vi har ännu inte sett någon större ökning i antal mål som berör nya Las, men det kan förväntas att det dyker upp kniviga frågor. En utmaning blir att leverera kloka prejudikat och vägledning som arbetsmarknaden efterfrågar.

Hur ser du på den nyinrättade Huvudavtalsnämnden? 

– Jag har ingen uppfattning om den, eftersom vi inte har sett resultatet av deras arbete än. Det är svårt att säga hur den inverkar på vårt arbete, innan man ser vilken roll nämnden själv tar. Vi har inte haft något officiellt samröre. 

Hur ser du på kritiken att AD sällan ber om förhandsbesked från EU-domstolen? 

– Jag tror att kritiken har ett annat perspektiv än vad vi har. För att vi ska ställa frågor till EU-domstolen måste vi komma fram till att tolkningen av en specifik och oklar EU-rättslig bestämmelse är avgörande för utgången i AD. Är vi i det läget  så är vi skyldiga att ställa frågan. Av hänsyn till parterna ska man inte heller fråga i onödan, eftersom det innebär en fördröjning av målet med ett och halvt till två år. Intresset från vår sida är begränsat för att ställa allmänna halvhypotetiska frågor, om man ska raljera lite. Samtidigt kan jag förstå önskan om mer allmän vägledning från EU-domstolen, och ett intresse för att blanda in EU-domstolen när man behandlar EU-rätt. 

Vad vill du tillföra AD? 

– Det finns potential för en försiktig förnyelse av sättet att skriva dom. Jag kommer från allmän domstol där det gjorts mycket under de senaste åren när det gäller sättet att skriva dom. Jag har erfarenhet som jag kan bidra med. Jag vet att AD har inlett det här arbetet och fört interna  diskussioner. Jag ser anledning att gå vidare på det. Min ambition är att blanda in domstolens utomstående intressenter, alltså läsarna av AD:s domar, och försöka få till stånd en diskussion om hur domarna ska utformas på bästa sätt. Det viktiga är att domarna blir klara, tydliga, begripliga och lättlästa för den målgrupp vi har, framför allt för parterna men också allmänheten. 

Vad lockade i chefstjänsten? 

– Arbetsrätten har legat mig varmt om hjärtat. Jag började som sekreterare i AD för mer än 30 år sedan och har följt domstolens verksamhet sedan dess. Sedan jag övergick till allmän domstol har jag kontinuerligt deltagit i Arbetsdomstolens arbete som ledamot och som ersättare för vice ordförande. Efter att jag blev  ordförande för AD i fjol kändes det naturligt att axla ansvaret för verksamheten när möjligheten nu öppnade sig. 

Vad tilltalar i arbetsrätten? 

– Den stora betydelsen för samhället. Den är viktig för alla människor som har ett arbete. Hela kollektivavtalssystemet är en grundbult i det svenska välfärdssystemet. Om man är jurist eller domare och har ett samhällsintresse är det här ett mycket intressant ställe att vara på. 

Vad ser du mest framemot som chef? 

– Jag ser fram emot att domstolen fortsätter utvecklas och framstår som en välfungerande verksamhet som levererar enligt förväntningarna. Och att till våren dra i gång kvalitetsutvecklingen av domsskrivning!