Skattebetalarna får betala för blockad

2012-08-22 23:00  

DEBATT. En dom i Stockholms tingsrätt friar Byggnads från ansvar för skadan som en olaglig blockad ledde till. Det är orimligt att lasta över det ansvaret på skattebetalarna, menar Clarence Crafoord.

Europadomstolen har slagit fast att om man som i Sverige väljer att delegera makten över arbetsmarknaden från staten till privata parter, det vill säga fack och arbetsgivare, måste dessa parter även ta ansvar för sina egna övertramp.

Men i juli i år kom en dom från Stockholms tingsrätt som, om den skulle stå sig i högre instanser, innebär att det i stället är skattebetalarna som ska stå för notan när arbetsgivare eller fackförbund kränker enskildas rättigheter enligt Europakonventionen. Domen har överklagats till hovrätten.

Bakgrunden till fallet är att fackförbundet Byggnads för några år sedan drev Linköpingsföretagaren Henrik Gustavssons byggfirma HGS i konkurs genom en blockad. Detta sedan HGS inte gått med på Byggnads krav på ett kollektivavtal med så kallade granskningsavgifter. Dessa innebar att en och halv procent av de anställdas löner skulle skickas till Byggnads varje månad. Det ville varken Henrik Gustavsson eller de tre anställda gå med på. De anställda var inte med i Byggnads och hade bättre villkor än vad kollektivavtalet krävde.

Det fanns inga garantier för att granskningsavgifterna inte gick till politisk verksamhet. Dessutom medgav Byggnads att man inte ens utförde den lönegranskning som pengarna sades gå till.

I februari 2007 – mitt under pågående blockad – underkände så Europadomstolen Byggnads granskningsavgifter i ett annat fall (Evaldsson-målet). Redan den bristande insynen i systemet ansågs strida mot Europakonventionen. Domen resulterade i att granskningsavgifterna togs bort från kollektivavtalet, och HGS kunde till sist skriva på.

HGS fick alltså rätt i sak och blockaden hävdes. Men för företaget och dess anställda blev priset skyhögt: Efter ett års blockad hade HGS inga uppdrag, ingen verksamhet och inga anställda. Bara skulder återstod i företaget. Kort därefter gick HGS i konkurs och Henrik Gustavsson själv tvingades att ur egen ficka betala hundratusentals kronor för företagets skulder. Konkursförvaltaren kunde senare konstatera att blockaden var orsak till konkursen.

Centrum för rättvisa har genom åren hjälpt enskilda i flera tvister mot både fack och arbetsgivare. Från båda håll har vi fått höra att Europakonventionen inte ger något skydd i förhållande till privata parter, det vill säga företag eller organisationer, utan bara mot staten. Även Stockholms tingsrätt drar åt det hållet i den nu aktuella domen. Tingsrätten hänvisar bland annat till Högsta domstolens av­görande från 2004 rörande försäkringsbolaget Trygg Hansa. I det fallet menade HD att det inte var tillräckligt förutsägbart för bolaget att det skulle kunna bli skyldigt att betala skadestånd till en försäkringstagare som menade att bolaget kränkt hennes rätt till privatliv.

Men på arbetsmarknaden talar vi inte om vilka privaträttsliga relationer som helst. Parterna ägnar sig i praktiken åt både lagstiftning och myndighetsutövning. Därför var det rimligt att Arbetsdomstolen redan 1998 (Kellermann-målet) sade att de delar av Europakonventionen som är relevanta för relationerna på arbetsmarknaden, inte minst föreningsfriheten, också kan åberopas mellan privata parter. Och Europadomstolen har i flera domar, bland annat mot Sverige, betonat att om ett land väljer att delegera makten över arbetsmarknaden från staten till fack och arbetsgivare, måste dessa privata parter även ta ansvar för sina egna övertramp.

Om en arbetsgivare hindrar anställda från att utöva sina fackliga rättigheter borde det vara tydligt att det är arbets­givaren, inte staten, som ska ta ansvar för denna kränkning. Samma logik gäller för HGS-fallet. Där är det tydligt att det är Byggnads som har gått över gränsen genom att vilja tvinga igenom ett avtal som strider mot Europakonventionen. Dessutom har man gjort det med metoder som fått mycket allvarliga konsekvenser för både företaget och dess anställda. Varför ska ansvaret för detta skjutas över på staten och skattebetalarna?

Det är den principfråga som högre rättsliga instanser nu måste ta ställning till.

Clarence Crafoord

Chef för Centrum för rättvisa och ombud för Henrik Gustavsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna