Svenska modellen mot fri rörlighet

Det lettiska företaget Laval Un Partneri Ltd har cirka 35 lettiska byggnadsarbetare utstationerade i Stockholmsområdet, i Vaxholms stad och i Danderyds kommun. I Vaxholm bygger de om K1s lokaler till en skola på kommunens uppdrag efter ett sedvanligt upphandlingsförfarande. Kommunen är enligt lagen om offentlig upphandling skyldig att anlita den entreprenör som ger det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, enligt Kommunförbundets förbundsjurist Ellen Heldahl.
- Dessutom har vi en kammarrättsdom från 1995 som vi måste följa. Den säger att krav på svenskt kollektivavtal är diskriminerande.
- EUs fria rörlighet och lagen om offentlig upphandling tillåter inte krav på svenskt kollektivavtal, medan den svenska arbetsrätten gör det, förtydligar Ellen Heldahl.
Efter att ha installerat sig i Vaxholm i juli kontaktades entreprenören av representanter för Byggettan, som krävde att få teckna kollektivavtal med företaget. Sedan Laval avvisat det svenska fackets krav varslade Byggettan om blockad.
Blockaden som trädde i kraft den 2 november hade ingen direkt effekt eftersom Byggnads inte har några medlemmar på skolbygget. Däremot påverkas arbetet av Elektrikerförbundets sympatiåtgärder som trädde i kraft den 3 december. De gäller blockad mot alla elektriska installationer som utförs på det lettiska företagets arbetsplatser i Vaxholm, oberoende av vilket företag som utför dem.
Stridsåtgärderna är otillåtna både enligt medbestämmandelagen och EG-fördraget, menar Laval i stämningsansökan, som lämnades till Arbetsdomstolen den 7 december.
Konflikten är olovlig därför att det råder fredsplikt, motiverar det lettiska företagets ombud advokat Anders Elmér och jur kand Martin Agell. Enligt paragraf 42, första stycket i MBL får en organisation inte vidta stridsåtgärder mot en arbetsgivare som redan har kollektivavtal om syftet är att tränga undan det första kollektivavtalet. Laval är bundet av två kollektivavtal med det lettiska byggnadsarbetarförbundet.
- Företaget kan tänka sig att teckna ett avtal om en ersättning som motsvarar 109 kronor i timmen, men Byggnads krävde granskningsarvoden och 145 kronor i timmen. Det kunde Laval inte gå med på, säger Anders Elmér.
Skulle företaget ha accepterat alla Byggnads krav hade det riskerat konkurs. Alternativet att lämna Sverige skulle ha inneburit att det krävts på skadestånd från kontraktsparter med åtföljande konkursrisk, menar ombudet. Endast ett alternativ finns: Att få till stånd fredsplikt genom domstolsbeslut.
Vidare menar ombuden att den lagregel som säger att den här fredsplikten inte gäller i förhållande till utländska arbetsgivare, den så kallade Lex Britannia, är ogiltig. Den diskriminerar utländska företag. Dessutom har Sverige överhuvudtaget inte infört utstationeringsdirektivets artikel 3.1 c om minimilön och inte heller artikel 4.3 om att information om minimilön på ett enkelt sätt ska finnas allmänt tillgänglig för utländska företag hos en myndighet, hävdar de.
- Regering och fackföreningar har betett sig oansvarigt genom att inte implementera utstationeringsdirektivet korrekt, säger Anders Elmér.
- I Sverige är det Arbetsmiljöverket som ska informera de utländska företagen, men de hänvisar bara till de fackliga organisationerna och från dem kan inte företagen få någon information förrän i efterhand, som nu genom Byggnads blockad.
Byggettans ordförande Torgny Johansson tillbakavisar påståendet att de ställt lönekrav.
- Vårt enda krav är kollektivavtal. Vi har redovisat vad våra snittlöner ligger på i Stockholm.
Hur de lettiska byggjobbarnas förmåner ska räknas återstår att se. Enligt media håller det lettiska företaget dem med mat och logi.
- Vi har hundratals företag i Stockholm som anlitar arbetstagare från landets alla delar, som de betalar traktamenten och liknande för. De företagen får inte diskrimineras i förhållande till det lettiska, förklarar Torgny Johansson
Alla som jobbar i Sverige ska ha samma rättigheter och skyldigheter, menar han. Facket måste förhindra social dumping och kräva att alla företag följer de regler och avtal som gäller på den svenska arbetsmarknaden. Konkurrensen mellan företagen måste ske på lika villkor.
- Byggnads har en självklar rätt att kräva kollektivavtal i det här läget, säger Torgny Johansson.
- Det lettiska företaget har två val, antingen kan de teckna ett hängavtal med oss eller så kan de gå med i Sveriges Byggindustrier.
Elisabet Örnerborg