AD: Restaurangchefen ska inte ha lön för sitt jobb HAKINMHAN AD ändrar en dom från tingsrätten. Tingsrätten ansåg att en restaurangchef som jobbade gratis i utbyte mot delägarskap, men som aldrig kom att bli delägare, var att betrakta som anställd. Mattias Croneborg Ansvarig utgivare Lag & Avtal Del på Facebook Del på Twitter Del på e-post Logga in på Lag&Avtal Premium Är du inte prenumerant? Skaffa en prenumeration och få omedelbart tillgång till det alternativ du väljer. SE VÅRA ERBJUDANDEN Redan prenumerant? Aktivera ditt konto här Logga in på Lag&Avtal Premium ✕ domsreferat Del på Facebook Del på Twitter Del på e-post
Premium Sören Öman flitigast vid sidan om AD Sören Öman är den av AD:s domare som har flest bisysslor. Han har anmält vilka typer av sidouppdrag han ägnar sig åt, men inte hur mycket tid de tar i anspråk.
Uppluckrad gräns mellan "personliga skäl" och arbetsbrist Med nya Las blir det tydligare att den som blir arbetsbristuppsagd inte motsvarar arbetsgivarens kompetenskrav. Uppsägningen blir därmed mer stigmatiserande på ett sätt som liknar uppsägning på grund av personliga skäl, skriver Niklas Selberg och Erik Sjödin.
Premium Byggnads mest stridslysten i AD Svenska Byggnadsarbetarförbundet är flitigast av samtliga förbund med att stämma i Arbetsdomstolen. Det visar Lag&Avtals statistik.
EU-direktiv kan ge ny praxis om lönediskriminering Lönetransparensdirektivet och de nationella genomförandeåtgärderna ändrar enligt vår mening den rättsliga kontexten kring Arbetsdomstolens befintliga praxis om lönediskriminering, skriver Niklas Selberg och Erik Sjödin.
Premium Nya Las testas vid ekonomisk nedgång Konjunkturen är på väg nedåt och nu testas de nya turordningsreglerna i skarpt läge. Lag & Avtal har kollat upp hur parterna har förhållit sig till nya Las vid de företag som har valt att dra ned på personal
Lena Svenaeus: Dessa fantastiska män – på snabbspår i karriären Domar rörande diskriminering som inte upplevs ha stöd i lagen måste kunna överklagas, skriver tidigare Jämo Lena Svenaeus och exemplifierar med en dom från Arbetsdomstolen från förra året där en man fick en tjänst framför två sökande kvinnor med högre utbildning och längre arbetserfarenhet.
Kollektivavtalet – en föränderlig avtalstyp Reformen 2022 har inte bara förändrat anställningsskyddet utan också den svenska arbetsmarknadsmodellens fundament – avtalstypen kollektivavtal. Den slutsatsen drar Niklas Selberg och Erik Sjödin.
Premium Fick måleriföretaget bryta inhyrningsvetot? Målareförbundet lade veto mot planerna att hyra in personal som kanske inte hade rätt kvalifikationer. Måleriföretaget valde att bryta mot vetot. För det vill förbundet ha skadestånd. Men på arbetsgivarsidan anser man att yrkeskvalifikationerna inte gäller vid inhyrning.
Måste jag vara med som reklampelare? Min arbetsgivare vill lägga ut en bild på företagets webbplats i marknadsföringssyfte. Jag och några andra kolleger är med på bilden. Arbetsgivaren ber nu om mitt medgivande. Jag har ingen lust att vara med på bilden, men känner press att säga ja. Vad gäller?
Varför vill parterna ha en ny nämnd? Vem bestämmer över den statligt organiserade tvistelösningen? Den frågan kan ställas på sin spets inom kort med anledning av den nya Huvudavtalsnämnden, skriver Niklas Selberg och Erik Sjödin, som varnar för att rättsbildningen i Arbetsdomstolen hämmas med den nya ordningen.
