Advokat trots ”fel” föräldrar

Vi möts i Advokatfirman Glimstedts eleganta lokaler på Strandvägen. Modern konst pryder väggarna och en inglasad gammal fartygsmodell lockar vid receptionsdisken. Cecilia Malm hette Lönn i efternamn när hon blev rikskändis för drygt 13 år sedan. Det var då Uppsala universitet fälldes i Högsta domstolen för etnisk diskriminering på grund av en olaglig kvotering på juristutbildningen.

30 av de 300 utbildningsplatserna hade öronmärkts åt sökande med utlandsfödda föräldrar. Cecilia är dalkulla sedan generationer, vilket hörs tydligt på dialekten. Trots bättre betyg än andra antagna slogs hon ut. Hon hade då bestämt sig för att hoppa av ekonomi­studierna för att bli jurist och hade precis fått ett attraktivt förstahandskontrakt på ett studentrum i Uppsala som hon nu skulle tvingas lämna.

– Som tur var hade jag även sökt Umeå och kom in där, berättar hon när vi satt oss i ett av konferensrummen på kontoret.

Först när dåvarande chefen för rättighetsstiftelsen Centrum för rättvisa, Gunnar Strömmer, ringde upp och frågade henne om hon ville driva en process och kräva skadestånd av Uppsala universitet gick det upp för henne att hon faktiskt blivit felaktigt och orättvist behandlad.

– Jag var dock orolig för att bli anklagad för att vara rasist om jag drev fallet, så jag sa först tvärt nej.

Efter några månader hade Centrum för rättvisa hittat en annan sökande som inte kom in och som var villig att driva fallet – Josefine Midander - som stämde universitetet. Då insåg Cecilia att hon borde haka på i alla fall, varefter hon kontaktade Gunnar Strömmer igen för att försäkra sig om att han inte hade någon dold främlingsfientlig agenda han ville driva genom henne.

– Jag hade hunnit bli sur på universitetet och så tänkte jag att om jag inte vill driva mitt eget fall, hur ska jag då kunna jobba som jurist?

Domen i Högsta domstolen gav de två studenterna 75 000 kronor vardera i skadestånd. Även Josefine Midander hade hunnit ansluta sig till juristutbildningen i Umeå och båda fick alltså prova på sina yrkesval i skarpt läge.

– Processen sträckte sig över mer än tre år. Vi tog en instans per läsår. Visst var jag nervös under partsför­hören men det gav oss en unik inblick i att vara part i ett mål, berättar Cecilia Malm.

En dag under studierna i Umeå började läraren diskutera fallet som ett intressant principfall och i klassrummet började både och en och annan student att skruva på sig.

– Till slut räckte jag upp handen och berättade att jag var part i målet, minns Cecilia Malm. Men det blev ett bra samtal om de väldigt intressanta frågorna fallet innehöll.

År 2006 stod de som segrare i Högsta domstolen med staten och Justitiekanslern som motpart.

– Att vara i HD och vinna där är svårslaget. Jag är stolt över att vi drev fallet och det var mycket intressant, särskilt eftersom jag pluggade till jurist samtidigt.

Cecilia Malm, som tillsammans med Josefine Midander fått ett årligt stipendium uppkallat efter sig, blev efter studierna tingsnotarie i Stockholms tingsrätt och hamnade då på avdelningen med arbetsrättslig inriktning. Därefter sökte hon sig vidare till Mannheimer Swartling och arbetade även där i den arbetsrättsliga verksamhetsgruppen, och 2013 började hon på den rikstäckande kedjan Advokatfirman Glimstedt.

– Jag längtade hem till Falun och ville ha ett lugnare liv med mer balans. I Stockholm jobbar många jurister hårt och arbetsdagarna blir långa. Vi på Glimstedt vill att våra anställda ska må bra och kunna kombinera arbetsliv med ett fungerande privatliv. För egen del är mitt liv i Falun och Stockholm som två skilda världar.

Cecilia Malm tillägger dock att det ibland kan bli hård tidspress även i Falun och att ärendena till sin natur ser ut så, men generellt försöker man göra klienterna medvetna om att även jurister måste ha drägliga arbetsvillkor och därmed inte kan vara uppkopplade och tillgängliga för jämnan.

Just när vi möts är hon på tillfälligt besök på Stockholmskontoret, och direkt efter intervjun promenerar hon till Centralen för att ta tåget till Dalarna där bland andra tvååriga Julia väntar på sin mamma.

Som arbetsrättare jobbar Cecilia Malm med uppsägningar, anställningskontrakt och annat som framför allt arbetsgivarna efterfrågar. På senare år har hon ägnat sig mycket åt arbetsmiljöfrågor. Hon ger det legala perspektivet på utredningar kring kränkande särbehandling, som till exempel sexuella trakasserier och olika former av kränkande handlingar, såsom utfrysning på arbetsplatser.

– Kanske är det min gamla historia med kvoteringen som driver mig. Det här är ärenden som kan få stor inverkan på människors liv. Men det handlar också om att få in ett större mått av rättssäkerhet i utredningarna. Alla parter måste få komma till tals, både den som anser sig utsatt och den som utpekas för ett kränkande beteende.

Eftersom det inte finns mycket skrivet i ämnet är Cecilia Malm på väg att tillsammans med en personal­vetare ge ut en bok om hur man, enligt dem, bör utreda kränkande särbehandling på arbetsplatser.

Cecilia Malm brinner för småföretagarna i Dalarna. Hon får företräda klienter i fall som kan äventyra mindre företag.

– Att anställa fel person kan få förödande konsekvenser för många verksamheter. Men jag ser också en otrolig omsorg om de anställda hos små företag. Det tar emot att säga upp folk.

Cecilia Malm föredrar frivilliga uppgörelser mellan stridande parter framför rättsprocesser. Hon gillar att förhandla och har hittills sluppit att gå upp i Arbetsdomstolen.

– I domstol finns det oftast en vinnare och en förlorare. Förlikningar kan ge två vinnare. Dessutom är det väldigt dyrt att processa.

Det där med kvotering då – skulle det inte behövas i advokatbranschen?

– Jag ställer mig fullständigt bakom ökad mångfald inom alla branscher, och såklart även bland jurister och inte minst på min egen advokatbyrå, men man ska inte använda verktyg som får till följd att man diskriminerar människor. Det gäller att jobba på andra sätt, exempelvis genom att sprida informationen om juristyrket till ungdomar i stort, så att fler söker sig hit.

Cecilia blir inte lika igenkänd sedan hon bytte efter­namn. När hon träffade mannen som gav upphov till hennes nya namn insåg han snabbt vem han hade dejtat.

– Han är inte i juristbranschen men hade koll ändå. Han hade läst om mig i tidningarna när fallet pågick för fullt.

Numera är Cecilia Malm mer känd som Dalarnas egen arbetsrättsadvokat än som den bortgallrade jurist­studenten.

FOTO: