Arbetsrätt

Anställda riskerar fängelse efter att ha jagat cheferna på Air France

Poliseskort från jobbet på Air Frances huvudkontor norr om Paris 5 oktober förra året. De jagade direktörerna Pierre Plissonnier, som har sönderriven skjorta, är chef för långfärdsflyg hos Air France, och Xavier Broseta, med bar rygg, var personaldirektör hos Air France vid händelsen förra året. Nu har Broseta ett annat jobb. Foto: TT-Bild
Ett fackombud för CGT avskedades i början av året till följd av händelsen med de jagade cheferna. Han fick tillbaka jobbet eftersom Yrkesinspektionen motsatte sig avskedandet. Men i början av augusti godkände arbetsmarknadsministern Myriam El Khomri att han fick sparken. Foto: Michel Euler/TT-Bild
I år försvinner 1600 tjänster hos Air France. Foto: Charles Polidano/Alamy
Ändringarna i arbetsrätten i Frankrike är döpta efter arbetsmarknadsministern, El Khomri-lagen, Loi El Khomri. Foto: Michel Euler/TT-Bild
Medhi Kemoune. Foto: Jacques Brinon

Frankrike. Fotografiet av en sönderriven skjorta hos Air France har vandrat världen runt. Nu kommer det juridiska efterspelet. Flera anställda riskerar stränga straff. Några av dem har fått sparken. Däribland ett fackombud.

Publicerad

Bilden har setts som ett exempel på franska facks och arbetsgivares svårigheter att förhandla.

Det var den 5 oktober förra året. Air Frances styrelse diskuterade en plan som innebar nya personalnedskärningar. Tusentals anställda tog sig in i byggnaden.

I det allmänna tumultet attackerades två direktörer.

Med hjälp av skyddsvakter och flera fackombud flydde de fältet. En av dem med en sönderriven skjorta. Den andre barbröstad.

Historien har lett till att femton anställda snart står inför rätta. Flera av dem riskerar upp till tre års fängelse och 45 000 euro i böter för ”våldsamhet i grupp”. De övriga anklagas för materialförstörelse. Facken har lovat att demonstrera utanför domstolen.

– Vi förespråkar givetvis inte våld, men man glömmer det våld som de anställda har utsatts för. Vad är en sönder­riven skjorta mot att bli av med sitt jobb? Dessutom var det så rörigt att det är omöjligt att säga vem som gjorde vad, säger Medhi Kemoune, hos facket CGT, Air France till Lag & Avtal. Han hävdar att företagsledningen är oförmögen att förhandla, och ”för en social monolog”.

Redan tidigare i år har fem anställda avskedats till följd av händelsen. Ett av fallen väcker särskild uppmärksamhet. Vincent Martinez var fackombud för CGT, och trots att Yrkesinspektionen motsatte sig hans avskedande så godkändes det nyligen av arbetsmarknadsministern Myriam El Khomri. En ren hämndaktion, hävdar facket.

– Det är svårt att tolka det annorlunda än att det är ett straff för att CGT opponerar sig mot regeringen, säger Medhi Kemoune.

Han syftar på vårens upprepade demonstrationer och strejker mot en ny arbetslag, även kallad "El Khomri-lagen”, som enligt CGT är ett bevis för att den franska socialistregeringen driver en arbetsgivarvänlig politik.

Lagen antogs av parlamentet under sommaren, men CGT lovar att fortsätta sina protester.

För Air Frances ledning är historien med den ”sönderrivna skjortan” tillräckligt allvarlig för att räcka som förklaring till både avskedandena och till rättegången.

– Det finns en stark tradition av en social dialog hos Air France. Våldsamheterna är inte en spegel av hur det ser ut inom företaget. Det är en liten minoritet som står bakom, meddelar Air France Lag & Avtal via sin informationsavdelning.

Rättegången mot de femton anställda äger rum 27 och 28 september i en ”korrektionsdomstol”. Avskedandena kommer senare att behandlas i andra domstolar.

I november presenterar Air France KLM:s nye vd, Jean Janaillac, en ny framtidsplan med namnet Trust Together.

Politiskt oberoende i dag

Gruppen, som är världens fjärde största inom flyget, har totalt 93 000 anställda, varav cirka 63 000 hos Air France och 30 000 hos KLM.

Gruppen omfattar också flera dotter­bolag som Transavia, Hop och Servair.

I år försvinner 1 600 tjänster hos Air France, genom frivilliga avgångar och pensionsavgångar. Flera aktuella konflikter inom företaget berör också försämringar i arbets­villkoren.

CGT är en av Frankrikes två största fackliga centralorganisationer.

CGT är i dag politiskt oberoende, men stod tidigare nära Kommunist­partiet.

CFDT, som är den andra av Frankrikes två största fackliga centralorganisationer, är mer reformistiskt.