”Använd lagen oftare”

2017-02-23 00:00 Karin Nilsson  

Nya krav på arbetsgivare ger funktionshinderrörelsen ett visst hopp om bättre möjligheter i arbetslivet. – Vi är väl lite luttrade, säger Pelle Kölhed från Handikappförbunden.

Diskrimineringslagen ställer större krav på arbetsgivare från årsskiftet. Nu ska de ha en plan för att motverka diskriminering på arbetsplatsen även för personer med funktionsnedsättning.

På vilket sätt de ska arbeta med aktiva åtgärder har också förtydligats. De ska löpande under­söka risker och hinder, analysera, vidta åtgärder och följa upp sitt arbete för likabehandling när det gäller alla diskrimineringsgrunder.

– Vi ser det här som att arbetsgivare måste fråga sig: Har vi vidtagit åtgärder för att den här gruppen ska kunna jobba på den här arbetsplatsen? Finns det onödiga hinder? säger Pelle Kölhed, vice ordförande i Handikapp­förbunden.

Han vill vara optimistisk och tror att de nya kraven ökar medvetenheten hos arbetsgivare.

– Ibland kan diskriminering orsakas av att arbetsgivare inte vet vad de ska göra. Den här processen föder kunskap.

Vad lagförändringen får för betydelse i arbetslivet återstår att se. Det beror på hur aktiva arbetsgivarna och den ansvariga tillsynsmyndigheten Diskrimineringsombudsmannen är, säger Pelle Kölhed.

– Vi är väl lite luttrade.

För personer med någon form av funktionsnedsättning är arbetslösheten högre än för befolkningen i övrigt, visar siffror från SCB. Närmare två tredjedelar av dem som har nedsatt arbetsförmåga säger att de skulle kunna jobba om de fick rätt stöd. Pelle Kölhed säger att arbetsgivare behöver få bättre information om hjälpmedel och det stöd som finns från exempelvis Arbetsförmedlingen. Erfarenheterna hittills är att diskrimineringslagen inte används så mycket.

– Just nu skramlar lagen kring som ett tomt skal. Den behöver bli skarp. Domarna från Arbetsdomstolen är för få och för smala för att ge vägledning, säger Pelle Kölhed.

Han tycker att det numera borde gå att kräva mer av arbetsgivare när det handlar om anpassning av arbetsplatsen.

Karolina Celinska, ombudsman på DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, är försiktigt optimistisk.

– Nu ska arbetsgivare hantera det här mer systematiskt. Jag tror att det vidgar deras perspektiv.

På Synskadades riksförbund är man också positiv.

– Det här är bra för att arbets­givarna måste hålla frågan vid liv hela tiden. Inte bara när någon har klagat, säger förbundsjuristen Leif Jeppsson.

Han hjälper oftast medlemmar med socialförsäkringsfrågor. Klagomål som rör arbetslivet får han en handfull om året. Medlemmar som är anslutna till facket skickar han dit. Övriga hänvisar han till DO. Skälen är främst ekonomiska. Inom förbundet har förändringarna vid årsskiftet inte rönt någon större uppmärksamhet.

Ola Linder är jurist och jobbar i projektet ”Med lagen som verktyg”, som försöker motverka diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Han konstaterar att det återstår att se vilka effekter de utökade aktiva åtgärderna har. Han tror att det till stor del beror på vad arbetsgivarna väljer att göra. Att DO går till Nämnden mot diskriminering och hotar ­arbetsgivare med böter om de inte sköter sig tror han inte kommer att bli särskilt vanligt. Han påpekar att även fackförbunden har den möjligheten.

– Regeringen verkar inte tro att nämnden ska få mer att göra. Anslaget föreslås inte öka.

Ett kraftfullare verktyg hade varit att ändra på reglerna för lönekartläggningar. Utgångspunkten för kartläggningen är fortfarande kön, påpekar Ola Linder.

– Om man hade tagit med fler diskrimineringsgrunder, exempelvis funktionsnedsättning, så hade vi fått ett vassare verktyg. Fokus är på kartläggningarna, även om DO mig veterligen bara har gått till nämnden en gång.

Ola Linder tycker att de nya reglerna ger ett svagt hopp om viss förbättring, men vill se fler diskrimineringsärenden i domstol.

– Om man tittar på de åtta åren som diskrimineringslagen funnits har inte tillräckligt mycket hänt. Om lagen används i rättsprocesser kan vi bättre ta ställning till om det behövs ändringar eller inte.

Rörelsenedsättning allra vanligast

Knappt 16 procent av befolkningen i åldrarna 16–64 år uppger att de har någon funktionsnedsättning. Det är närmare en miljon personer. 68 procent av dem anser att arbetsförmågan är nedsatt.

Med funktionsnedsättning menas exempelvis nedsatt syn eller hörsel, allergi eller någon form av psykisk funktionsnedsättning, men också diabetes, mag-tarmsjukdom eller dyslexi.

Rörelsenedsättning är vanligast, 5 procent. Astma, allergi, och psykisk funktionsnedsättning är näst vanligast.

Källa: SCB, ”Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktions­nedsättning 2015”.

 

Negativa attityder hos arbetsgivaren

Drygt var fjärde person med funktionsnedsättning uppgav att de utsatts för någon form av diskriminering eller kränkande särbehandling i arbetslivet just på grund av sin funktionsnedsättning. De med nedsatt arbetsförmåga upplever oftare diskriminering. Vanligast är att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har upplevt negativa attityder hos arbetsgivare.

Källa: SCB, ”Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktions­nedsättning 2015”.

 

Tunga ­instanser sa nej

Svenskt Näringsliv sa nej till förslaget om aktiva åtgärder för samtliga diskrimineringsgrunder.

Utredningen hade inte visat att det fanns ett behov och arbetsbördan för företagen skulle bli för stor. Oron var störst för de små företagen. Även Arbets­givarverket avstyrkte. Till viss del på samma grunder.

Verket ansåg att utredarens antaganden om vilken nytta förslaget skulle få var för svaga. Flertalet remissinstanser sa ja.

 

Sju grunder

Krav på aktiva åtgärder omfattar nu alla sju diskrimineringsgrunderna: kön, köns­överskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder.

Arbetstagarorganisationer ska få information för att kunna samverka kring de aktiva åtgärderna.

Källa: Diskrimi­neringsombudsmannen, DO och propositionen 2015/16:135.

Karin Nilsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna