Biträdande jurister tvingades till oskäliga anställningsvillkor

– Det är särskilt allvarligt när det handlar om unga människor som är i början av sin karriär och beroende av sin arbetsgivare, säger Anne Ramberg, generalsekreterare för Sveriges Advokatsamfund.

Två advokater och delägare varnas av Advokatsamfundets disciplinnämnd för att under 2015 ha anställt jurister på kontrakt med så kallad inlåsningseffekt.

Byrån anmäldes av två före detta biträdande jurister som uppgav att de fått skriva på anställningsvillkor som innebar att de var skyldiga att se till att deras klienter blev kvar om de slutade. Annars skulle 60 procent av intäkterna från ärenden eller mål de tog med sig, tillfalla den gamla byrån. Juristerna hade i dessa fall även ålagts att svara för betalningen till byrån som för egen skuld.

Enligt uppgifter i anmälan har de jurister som sagt upp sig från byrån valt att gå till statliga yrken då det sågs som enda utvägen för att kunna lämna byrån utan konflikter gällande anställningsavtalet.

Disciplinnämnden har nu varnat advokaterna för att de ”allvarligt åsido­satt god advokatsed”.

– Det är givetvis helt oacceptabelt att advokater tillämpar oskäliga avtalsvillkor vid anställning av biträdande jurister eller annan personal, säger Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfund.

Hur vanliga är den här typen av avtal?

– Jag saknar tillförlitliga uppgifter om förekomsten av sådana avtal. Jag utgår ifrån att de inte är vanliga. Det är dock allvarligt att de förekommer överhuvudtaget, menar Anne Ramberg som för närvarande utreder ett liknande fall.

Arne de Lange, förbundsjurist på Jusek, tror att det är den hårda konkurrensen som gör att den här typen av avtal förekommer.

– Det är mycket attraktivt bland många jurister, särskilt yngre jurister, att arbeta på advokatbyrå. Man upp­lever sig vara beroende av goda vitsord från arbetsgivaren när man själv ska ansöka om inträde i samfundet. I just dessa fallen, med oskäliga anställningsvillkor, har jag svårt att före­ställa mig att samfundet skulle neka en jurist att bli advokat för att denne motsatt sig liknande villkor, säger Arne de Lange.

Han företräder regelbundet medlemmar som arbetar på advokatbyråer och menar att det ofta handlar om mindre advokatbyråer.

– Min erfarenhet är att det handlar om mindre advokatbyråer som ägnar sig åt humanjuridik, till exempel brottmål och migrationsärenden. Klienterna tillhör inte advokatbyrån. Det är den biträdande juristen som har blivit personligt utsedd av en domstol, till exempel, att företräda klienten, säger Arne de Lange.

Hur agerar Jusek när den här typen av oskäliga anställningsvillkor uppdagas?

– Samfundet kan besluta om disciplinpåföljd mot advokaten eller principalen eller arbetsgivaren. Jusek kan bevilja medlemmen eller biträdande juristen rättshjälp och företräda denne i domstol, om advokatbyrån riktar krav på ersättning mot vår medlem för att denne inte följer anställningsvillkoret.