Byråerna tappar kvinnlig kompetens

2018-02-22 00:00 Hanna Larsson  

OJÄMNT. Kvinnorna är i majoritet på juristutbildningarna, och går ut med högre betyg än männen. Advokatbyråerna anställer fler kvinnor än män som biträdande jurister – sex av tio nyanställda är kvinnor. Men sedan händer något. Endast 10–20 procent av delägarna på svenska byråer, och bara 30 procent av Sveriges advokater, är kvinnor.

– Det här är ett problem för branschen i hela världen, och överallt diskuteras det vad det beror på, och vad vi kan göra åt saken, säger Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfund.

Enligt flera arbetsgivare och branschföreträdare som Lag & Avtal talat med lämnar kvinnorna advokatbyråerna när det är dags att skaffa barn. En orsak är att kvinnor tar mer ansvar för hem och familj, samtidigt som tempot på advokatbyråerna är högt.

– Du måste ständigt vara tillgänglig för klienterna och fakturera många timmar, ofta inom ett visst antal år, för att vara aktuell för delägarskap. Det kan vara svårt att kombinera med barn och föräldraledighet, säger Jenny Kallerman, som är bolagsjuristkonsult och andre vice ordförande i fackförbundet Jusek.

På ytan kan det verka som att kvinnor helt enkelt väljer att satsa på familjen i stället för karriären. Men frågan är mer komplex än så. Den egna upplevelsen av arbetsplatsen spelar också in. En undersökning från Jusek visar att 39 procent av kvinnorna på advokatbyråer upplever att de missgynnas på grund av sitt kön när det gäller lön, 43 procent att de missgynnas när det gäller arbetsuppgifter, och 44 procent när det gäller delägarskap.

– Resultatet blir att många kvinnor inte känner att de har några bra förutsättningar att göra karriär på en advokatbyrå, och gör det hos en annan arbetsgivare i stället, säger Jenny Kallerman.

Men det kan finnas fler saker som påverkar än så. Forskning visar till exempel att män och kvinnor behandlas olika och uppfattas på olika sätt, ofta baserat på omedvetna fördomar och tidigare erfarenheter av personer i en viss roll. Om delägare nästan alltid är män blir det alltså svårare att se kvinnor i rollen, även för kvinnorna själva. Ett annat exempel är att människor helst vill anställa och arbeta med personer som liknar dem själva.

– På en mansdominerad advokatbyrå kan det bland annat leda till att delägarna helst tar med andra män på pitcher och kundmöten, säger Jenny Kallerman.

Listan på vad som påverkar kvinnors val och möjligheter till karriär kan göras lång. Så vad kan arbets­givarna göra åt problemet? I jämställdhetssammanhang poängteras ofta vikten av att vara en föräldravänlig arbetsplats, och att ha jämställda ledningsgrupper, så att även kvinnorna ser att det går att göra karriär.

– Det är bra, men det räcker inte, säger Charlotte Holgersson, docent i genus, organisation och ledning på KTH.

Jämställdhetsfrågan är komplex, och det finns ingen snabb och enkel lösning. Alla arbetsplatser är olika och måste göra sin egen resa. Framför allt är det kunskap och vilja som behövs, menar Charlotte Holgersson. Att förstå problematiken kring jämställdhet och mångfald är en kompetens, och det krävs kunskap och verktyg för att granska kulturen, processerna och beteendena på arbetsplatsen och komma med förslag på åtgärder. Cheferna behöver stöd för att arbeta med frågorna, och viljan att förändra måste genomsyra hela organisationen, speciellt de som sitter på maktpositionerna.

– Tyvärr lämpas frågan oftast över på kvinnorna, att de ska fixa, säger Charlotte Holgersson.

En miss hon ofta ser i mansdominerade organisationer är att satsningarna och probleminventeringen bara riktas mot kvinnor. Jämställdhet berör båda könen, och därför måste även männen öka sin medvetenhet.

– Det finns faktiskt organisationer som skickar iväg männen på utbildning, eller tar in konsulter som får jobba aktivt med dem, säger hon.

Hon påpekar också att det finns lagstiftning som säger att arbets­givaren måste arbeta proaktivt för att motverka diskriminering.

– Om det arbetet görs är mycket vunnet, säger hon.

Andra sidan av myntet är att fokusera på kvinnornas eget ansvar. Uppmuntringar som ”Stå på dig, skaffa bättre självförtroende, nätverka, lär dig leda” är vanliga karriärråd till kvinnor. Det är ett spår som även Anne Ramberg är inne på.

– Jag tror kvinnor gör val, och här handlar det om att stötta, säger Anne Ramberg, som själv varit med och grundat Advokatsamfundets nätverk Hilda, där kvinnliga advokater erbjuds mentorer, föreläsningar och nätverksträffar.

– Men det är också viktigt att byråerna har en bra värdegrund, inte minst när det gäller jämställdhets­frågor, tillägger hon.

Och jämställdhet handlar inte bara om människors rätt till lika möjligheter. Det är också en överlevnadsfråga för advokatbyråerna, som i allt större utsträckning konkurrerar med redovisningsbyråer, juristbyråer och företagens egna juristavdelningar. Samtidigt visar undersökningar att dagens unga, både kvinnor och män, prioriterar balans i arbetslivet och värderar social hållbarhet mer än tidigare generationer, och eftersom det råder kompetensbrist på arbetsmarknaden kan de vara kräsna i valet av arbetsgivare.

– Tänk på all den fantastiska kompetens du går miste om när du inte har en jämställd arbetsplats. För att inte tala om hur dyrt det är att rekrytera och lära upp en person som sedan försvinner, säger Jenny Kallerman.

Hanna Larsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Tidningen