I vanliga fall ska en anställd lämna in läkarintyg efter sju dagar. Särskilda skäl, som upprepad korttidsfrånvaro, kan göra att arbetsgivaren får begära ett sjukintyg från första sjukdagen.
Vad händer om man inte lyckas ta sig till läkare den dagen och lämnar in ett sjukintyg i efterhand?
– Om läkaren går i god för att man varit sjuk den dagen borde det vara okej. Men det är arbetsgivaren som avgör, säger Dan Holke.
Regler för förstadagsintyg finns i sjuklönelagen eller i kollektivavtalen. Finns de i kollektivavtalen är det de som gäller. Hur vanligt det är att de regleras i kollektivavtal saknas det uppgifter om, men den tidigare alliansregeringen skrev 2006 att det var ”ganska vanligt”.
Enligt sjuklönelagen kan inte beslutet om att begära ett förstadags intyg överprövas. Dan Holke påpekar att blir det en tvist om rätten till sjuklön kan beslutet ändå prövas.
– Då kan man ju göra gällande att arbetsgivaren inte haft särskilda skäl att begära in intyget.
Hur fungerar regeln att kravet på förstadagsintyg bara gäller i ett år?
– Arbetsgivaren kan fatta ett nytt beslut direkt. Men då måste det finnas extra starka skäl, som fortsatt hög och oförklarad korttidsfrånvaro, eller att man misstänker att någon är hemma utan skäl. Arbetsgivaren måste alltså ha mycket på fötterna, förklarar Dan Holke.
Att det finns få rättsfall betyder inte att det saknas problem, säger Dan Holke.
– Det kan också bero på att det individen förlorar, ett par dagars sjuklön, ska ställas mot kostnaderna för en rättsprocess.
Det händer att det kommer frågor kring förstadagsintyg till LO-TCO Rättsskydd. Men inga som leder till stämningsansökningar.
– Det beror antagligen på att anställda lämnar in intygen även om de tycker att det är obefogat, säger chefsjuristen Dan Holke.
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.