Därför kan journalister stapla visstid i åratal

2016-11-24 00:00 Lena Gunnars  

Nya Las. I journalistbranschen spelar skärpningen av reglerna för stapling av visstidsanställningar ingen roll. Det har större betydelse vilket förbund du tillhör. Inom public service kan journalisterna vara visstidsanställda längst om de är medlemmar i Unionen.

I våras beslutade riksdagen att en allmän visstidsanställning ska kunna bli till en tillsvidareanställning, även om tidsramen är längre än fem år. Det gäller om tidsbegränsade anställningar följt på varandra utan uppehåll eller med mindre än sex månaders mellanrum.

Men inom flera branscher på arbetsmarknaden har man inga eller väldigt få allmänna visstidsanställningar. Journalistförbundet och Medieföretagen har till exempel inte allmän visstidsanställning i sina kollektivavtal. Unionen och Medieföretagen har det, men bara max 5 procent av medlemmarna inom hela PTK-området har anställningsformen. För övriga är det fritt fram att fortsätta som tidigare med staplandet.

– Lagändringen i våras skapar inte någon större skillnad för oss. Vi har drivit att vi i stället vill ha en treårsgräns och att alla typer av visstidsanställningar sedan ska omvandlas till tillsvidareanställningar. Oavsett vilken visstidsanställning det rör sig om, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Journalistbranschen har länge varit känd för sin ”utlasningsproblematik”. Arbetsgivare anställer vikarier som får jobba i upp till elva månader, för att med marginal undvika att de blir ”inlasade”, alltså att de får företrädesrätt till fortsatt jobb. Men det gäller bara om det skulle bli någon anställning ledig. Enligt anställningsskyddslagen har den som varit anställd längre än tolv månader företrädesrätt inom tre år, räknat från vikariatets början.

I journalistbranschen har bemanningsföretagen nu tagit över en stor del av dem som tidigare gick på elva­månadersvikariaten.

– Självklart finns utlasningsproblematiken kvar. Men till stor del har det problemet avlösts av de koncern­interna bemanningsföretagen på många företag, säger Katarina Dahlskog, arbetsrättsjurist på Journalistförbundet.

Inom både Journalistförbundets och Unionens public service-avtal finns så kallade programanställningar. I Unionens avtal innebär det arbete under fyra år utan någon företrädesrätt. Medlemmar i Journalistförbundet kan ”bara” vara programanställda i högst tre år. Men efter 24 månader ger programanställningen företrädesrätt.

Det är programanställningarna som möjliggör för arbetsgivarna att kunna stapla visstidsanställningar i sju respektive åtta år i följd, beroende på vilket av fackförbunden man är medlem i.

– När vi säger att en medlem på vårt public service-avtal maximalt kan vara visstidsanställd i sju år menar vi att medlemmen blandar program­anställning med vikariat, tidsbegränsad anställning för särskilda behov och maximerar tiden så långt som möjligt - utan att anställningen går över till en tillsvidareanställning, säger Katarina Dahlskog.

Situationen med olika maxtider för programanställningarna har lett till avtalskonkurrens på Sveriges Radio.

– Vår bevekelsegrund är att vi anser att det är bättre med en hyfsat lång anställningsperiod, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling förklarade nyligen i tidningen Journalisten att förbundet valt en hårdare linje än Unionen för att motverka missbruk av visstider.

Martin Wästfelt tycker att man får ha respekt för förbundens olika bedömningar.

– Men i grund och botten är det alltid bättre för oss som företräder arbetstagare att hålla ihop. Som grundregel anser jag att allmänna villkor ska vara lika för alla tjänstemän. I det här fallet har vi parter inte förmått att få till det. Det är också en konstig arbetsgivarpolitik att den här situationen fortsätter på Sveriges Radio, säger han.

Därför uppmanar Journalistklubben medlemmarna att lämna förbundet

Unionens journalister kan vara visstidsanställda längre än SJF:s på Sveriges Radio. SJF är kritiskt till Unionens staplande och har sam­tidigt uppmanat medlemmar på SR att bli oorganiserade:

”Jag är en av dem som säger att om du gärna vill jobba på SR så har du större möjligheter om du är oorganiserad. Jag informerar om hur man går ur facket och hur lång tid det tar, och att man är välkommen att ställa frågor även om man inte är medlem. Det andra alternativet är helt enkelt sämre”, sa Ulrika Hyllert, ord­förande för Journalistklubben på Sveriges Radio, till Journalisten tidigare i höstas.

Avtal: Journalistförbundet – Medieföretagen, max 7 år

Allmän visstid är inte möjligt enligt avtalet.

Visstid i max sju år: Programanställning kan pågå under 36 månader = 3 år. Efter 24 månader ger program­anställningen företrädesrätt. Anställning på vikariat och/eller tidsbegränsad anställning i upp till 4 år under en 5-årsperiod utan att konverteras till en tillsvidareanställning. Om mer än 4 års anställningstid under en 5-årsperiod så konverteras anställningen till en tillsvidareanställning.

Genom att maximera tiderna för ovan­stående anställningsformer så långt det går utan att de övergår i en tillsvidareanställning kan en medlem max vara visstidsanställd i 7 år.

Om det finns uppehåll mellan de olika anställningsformerna här och där kan tiden dras ut på många fler år.

Avtal: Unionen – Medieföretagen, max 8 år

Allmän visstid under 2 år under en 5-årsperiod.

Visstid i max 8 år: Programanställning, 4 år under en 5-årsperiod och denna grundar inte rätt till företrädesrätt till återanställning. Den som har haft allmän visstid eller vikariat kan som huvudregel inte komma ifråga för programanställning eftersom den anställningen finns för att berika verksamheten med personer utifrån. Efter programanställning kan allmän visstid eller vikariat komma ifråga.

Efter en 4-årig programanställning och 4 års sammanlagd allmän visstid och vikariat, under en 5-årsperiod, har Unionen en kompletterande bestämmelse som säger att dessa anställningar omvandlas till fast jobb. Vikariat och allmän visstid grundar också företrädesrätt till återanställning.

Om det finns uppehåll mellan de olika anställningsformerna här och där kan tiden dras ut på många fler år.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna