Drygt 15 000 utstationerade anmälda – hittills

Arbetstagare anställda i utländska företag som skickas till Sverige för att jobba här ett tag, så kallade utstationerade arbetstagare, skulle bara vara några tusen. I alla fall bedömde Laval-utredningen läget så 2008. Det ledde till lagändringar, den så kallade lex Laval, som sedan har kritiserats bland annat för att det inte finns någon kontroll över vilka det är som kommer hit och jobbar.

Den 1 juli i år infördes en ny regel; arbetsgivare som utstationerar arbetstagare till Sverige måste anmäla detta hos Arbetsmiljöverket. Den 10 oktober, efter bara lite drygt tre månader, hade Arbetsmiljöverket 15 152 utstationerade arbetstagare registrerade. Antalet registrerade utstationerande företag var vid samma tidpunkt 2 064.

De som inte anmäler eller lämnar in en ofullständig anmälan kan krävas på 20 000 kronor i sanktionsavgift.

- Vi håller på att ta fram en tillsynsstrategi till 2014. Än så länge har ingen sanktionsavgift dömts ut, säger Heidi Wiik.

I seminarieserien Arbetsrätten i EU-perspektiv på Stockholms universitet redogör hon för hur Arbetsmiljöverket arbetar med frågan. Lavals företrädare Anders Elmér och Martin Agell sitter på första bänk. Elektrikerförbundets företrädare i Laval-målet, Dan Holke, är också på plats, och en rad andra.

De utstationerade kommer från Tyskland, Polen, Indien (indierna som dataexperter) och Litauen och företagen sysslar med Bygg- och anläggningsverksamhet, Dataprogrammering och reparerar och installerar maskiner och apparater.

- Många bärplockare kommer hit från bemanningsföretag i Thailand, som inte har registrerat sig, säger Heidi Wiik.

Men i fallet med bärplockarna kanske det inte rör sig om utstationering. Ett av kraven är att arbetstagaren ska ha arbetat i företaget innan han eller hon utstationeras. Exakt vad är en utstationering är inte helt klart, eller vad som är en tjänst, själva grundfrågan i sammanhanget.

- Vi kommer bara att kunna ta oss an de mest flagranta fallen. Gränsfallen kan vi inte bry oss om, säger Heidi Wiik.

Sören Öman, huvudsekreterare i den pågående utredningen om utstationeringslagen, föreslår att Arbetsmiljöverket ska döma ut några sanktionsavgifter. De kan då överklagas till domstol som får klargöra vad det är som gäller. Men för att kunna meddela något företag sanktionsavgift är verket beroende av tips från skyddsombud och inspektörer ute i landet.

Att Arbetsmiljöverket har varit förbindelsekontor sedan 1999, och att det fortfarande är oklart vad som gäller är en av åhörarna, doktoranden vid Uppsala universitet, Erik Sjödin, kritisk till.

- Den här oklarheten hjälpte Laval. Är Arbetsmiljöverket rätt myndighet för uppgiften? Finns det resurser? frågar Erik Sjödin.

Medlingsinstitutet nämns som en bättre myndighet.

- Vad jag vet så nej, Arbetsmiljöverket har inte fått några extra resurser, säger Heidi Wiik.