Arbetsrätt

”EU-domstolen har för stor makt”

Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, trodde aldrig att EU:s fria rörlighet skulle kunna hindra fackliga stridsåtgärder. Laval-målet blev en ögonöppnare för honom. Foto: Jörgen Appelgren

Kritik. Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, ser en ökad rättsosäkerhet i spåren av Laval-domen. Han menar att EU-domstolen har för stor makt.

Publicerad

Redan när Sverige blev medlem i EU 1995 hystes farhågor från arbetstagarnas organisationer. Vad skulle hända med den svenska modellen och vilka regler skulle gälla?

– Vi var rädda att vårt kollektiva system skulle hotas av de mer individuella rättigheter som EU bygger på, minns Dan Holke.

De farhågorna har, medger han, inte riktigt besannats. Stora delar av arbetsrätten styrs av svenska regler och EU-rätten blir sällan tillämplig. En av de viktigaste förändringarna gäller övergång av verksamhet, där de svenska reglerna byttes ut mot överlåtelsedirektivet. Och här måste Arbetsdomstolen följa EU-domstolens praxis till punkt och pricka.

– EU:s regler vid övergång av verksamhet är lite effektivare och skyddar arbetstagarna mer än tidigare, men reglerna är lite stelbenta och kan ofta kringgås, tycker Dan Holke.

För honom är dock Laval-målet i EU-domstolen 2007 och den efterföljande skadeståndsdomen i AD två år senare de enskilt viktigaste händelserna för svensk del.

– Vi hade aldrig anat att fackliga stridsåtgärder skulle kunna betraktas som ett hinder för den fria rörligheten.

Vad anser du att Laval-domen har fått för konsekvenser?

– Större rättsosäkerhet om vad som är tillåtet och inte tillåtet. Det har blivit mer juridik av stridsåtgärdsrätten, och domen innebär att utländska arbetstagare ska ha sämre villkor än svenska när de arbetar här.

När Dan Holke får frågan vilken nytta arbetstagarna har haft av EU-domstolen blir han först tyst, men nämner diskrimineringsfrågorna där det gjorts framsteg med hjälp av EU-rätten och frågor kring övergång av verksamhet.

Han känner oro inför hur långt EU-domstolen vågar driva principen om den fria rörligheten. Förutom när det gäller stridsåtgärder kan den göra sig påmind på skatteområdet, straffrätten och andra områden som många trodde var fredade. Och möjligheten att påverka i frågor som EU-domstolen bestämt är begränsade.

– Får vi en tokig dom från EU-domstolen blir det svårt för oss som EU-land att ändra rättsläget i den politiska processen. Ett avgörande från AD kan man däremot arbeta för att ändra på politisk väg.

Har EU-domstolen för stor makt?

– Ja, definitivt. Avvägningar mellan arbete och kapital bör överlåtas till politikerna i stället för juristerna att göra.

Men Dan Holke anser inte att arbetsgivarparterna i Sverige utnyttjat EU-domstolen för att flytta fram positionerna förutom i Laval-målet.

– Det råder stor enighet mellan arbetsmarknadens parter om att bevara det svenska systemet med kollektivavtal och inte låta detta överprövas av EU-domstolen.