Expert sågar flygets ”jobbgaranti”

När den norska flygstrejken var över ifrågasatte Geir Woxholth, professor i juridik vid universitetet i Olso, hur arbetstagarna kunde vara nöjda. Det var just den avtalade treåriga anställningstryggheten han inte gav mycket för.

– Ett sådant avtal om ”jobbgaranti” är inte värt något mer än vad marknaden kan bära vid en viss tidpunkt, sa Geir Woxholth då till norska Dagbladet.

Enligt Lars Gellner, ­arbets­rättsjurist på Svenskt Näringsliv, är ett löfte om ­anställningsgaranti under någon längre tid ovanligt, särskilt med tanke på att konjunkturen kan förändras.

– Det är ytterst ovanligt och främmande att en arbetsgivare utlovar anställningsgaranti, säger han.

Den norska konflikten började med att Norwegian ville outsourca piloter och ­kabinpersonal till olika bemanningsbolag. Den treåriga anställningsgaranti norska Parat och Norwegian sedan kom överens om innebär att piloterna under den perioden inte kommer att bytas ut mot billigare arbetskraft, förklarar Tommy Larsson, Svensk Pilotförenings förhandlingschef. Därefter har kollektiv­avtalet efterverkningar till dess att ett nytt kollektivavtal träffas mellan parterna, påpekar han. Det finns 135 Norwegianpiloter baserade i Stockholm.

– Vi ser positivt på de avtalade anställningsgarantierna, säger Tommy Larsson.

Hans motpart i förhandlingarna om ­avtalen på de olika flygbolagen – utom just Norwegian – är Svenska Flygbranschens förhandlingschef Elisabeth Holming Schiller. Hon säger att anställningsgaranti låter besvärande.

Flygbranschen är visserligen utsatt för stenhård konkurrens och det gäller att hitta lösningar som kan bidra till att ­företagen klarar sig. Men de piloter hon är motpart till är anställda direkt i företag som har kollektivavtal.

– Vi vill förhandla om innehållet i kollektivavtalen, säger Elisabeth Holming Schiller.

Men hon ser inte anställningsgaranti som någon lösning.

– Vi brukar inte teckna några garantier av den anledningen att det är svårt att sia om framtiden, säger hon.

Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd håller med om att avtal om anställningstrygghet är ovanliga här, men säger att de finns i Tyskland.

– Jag känner inte till att det finns något liknande i Sverige nu, säger han.

Dan Holke minns den mer än 20 år gamla tvisten om en långtgående återanställningsrätt som arbetstagarsidan vann mot SSAB i Arbetsdomstolen. I det fallet höll garantin för en tvist när arbetsgivaren ett par år efter att avtalet slutits inte längre ville kännas vid den.

Men det avtal som Expressens och tidningens grafiker tecknat 1985 höll inte för en tvist. Expressen hade rätt att säga upp de två avtalen som det gällde och med dem anställningsgarantin, avgjorde Arbetsdomstolen 2005. Fast då hade grafikerna redan omfattats av garantin i 20 år.

Kent Källström, professor i juridik vid Stockholms universitet, har inte tagit del av hur anställningsgarantin är konstruerad i Norwegian-fallet, men säger:

– Rent generellt gäller överenskommelser av denna karaktär endast på organisationsplanet. Oftast är det bara fråga om en avsiktsförklaring.