Expert: tydlig förändring i tolkningen av Las

2017-11-16 00:00 Anna Danielsson Öberg  
”Även arbetsmarknaden har förändrats under de här 40 åren. I dag ställs mycket högre krav på rätt kvalifikationer. Därför är rätten till kompetensutveckling viktigare än någonsin”, säger Carin Ulander-Wänman på Umeå universitet. Foto: Johan Gunseus/Synk

TVISTEFRÅGA. Sättet att tolka Las har ändrats. Utvecklingen har inneburit att synen på tillräckliga kvalifikationer har fått ökad betydelse jämfört med anställningstid, enligt forskare.

– Under de första 20 åren med Las ansåg Arbetsdomstolen i högre grad att både arbetare och tjänstemän som berördes hade tillräckliga kvalifikationer, sedan ändrades det.

Det säger Carin Ulander-Wänman, docent vid juridiska institutionen vid Umeå universitet, som har gått igenom alla domar sedan lagen kom till 1974 som berör arbetsbrist och där tillräckliga kvalifikationer har varit en tvistefråga mellan parterna. Det handlar om sammantaget 90 domar.

Hennes genomgång av AD:s domar visar att kraven på tillräckliga kvalifikationer för att få ha kvar ett arbete är högre i dag än för 40 år sedan.

Slutsatsen blir att anställningstidens längd är mindre viktig för anställningstryggheten, konstaterar hon. Undersökningen visar också att AD anpassar sina bedömningar till utvecklingen i samhället när det gäller tillräckliga kvalifikationer.

– Det var syftet med lagstiftningen från början. Vad som var tillräcklig kunskap i en befattning för 40 år sedan är inte alltid samma sak i dag. Problemet är att anställda inte kan åberopa Las och kräva mer kompetensutveckling av arbetsgivarna – även om det är det som de behöver för att öka sin anställningsbarhet.

Ska de anställdas anställningsskydd öka, måste omfattande satsningar ske på kompetensutveckling, anser hon. Fack, arbetsgivare, staten och enskilda individer måste ta gemensamt ansvar. En liknande bild av utvecklingen tecknas i en utredning om Las som Saco gjorde 2013. Kunskap och kvalifikationer anses viktigare när det avgörs vilka som får vara kvar vid en arbetsbristsituation.

– Det är en väldigt tydlig bild i forskningen, säger Lena Maier Söderberg, jurist på Saco.

Men andra förändringar har också skett, enligt Sacos genomgång. En avhandling visar till exempel att produktionens intressen har fått större genomslag vid arbetsbrist. En annan undersökning visar att inställningen är ändrad när och hur arbetsgivaren ska göra omplaceringar. Det har blivit lättare för arbetsgivarna att behålla anställda som anses viktiga genom att bestämma vilka kvalifikationer som krävs för en befattning i den framtida verksamheten. Liksom Carin Ulander-Wänman, är Lena Maier Söderbergs slutsats att anställda med lång anställningstid inte ska ha en övertro på att de klarar sig vid en omorganisation.

– Nej. Jag skulle säga att kompetens och kunskaper är den största anställningstryggheten.

Den beskrivningen av utvecklingen delas inte av Svenskt Näringslivs jurist, Niklas Beckman.

– Jag anser inte att AD har ändrat sin praxis. Däremot är en förändring av lagen helt nödvändig. Vid neddragningar måste mer hänsyn tas till företagens verksamhet. Det är helt nödvändigt om företagen ska klara sin konkurrenskraft och kompetensförsörjning, säger han.

Så har AD:s syn på anställningsskydd och kvalifikationskrav ändrats

Arbetsgivaren har skyl­dig­het att försöka omplacera en arbetstagare enligt 7 och 22 § Las samt nyanställa företrädesberättigad arbetstagare enligt 25 § Las. Det innebär att bedömningen av om arbetstagaren uppfyller kravet på tillräckliga kvalifikationer kan göras både i förhållande till samma eller liknande arbetsuppgifter eller till för arbetstagaren helt eller delvis nytt arbete.

Carin Ulander-Wänman har konstaterat att vid ungefär hälften av domarna, 43 av de 90 som analyserades, bedömde AD att arbetstagare saknade tillräckliga kvalifikationer för fortsatt arbete hos arbetsgivaren. Av de 43 domarna har 27 utfärdats de senaste 20 åren. Carin Ulander-Wänmans slutsats är att anställnings­tidens längd blivit mindre viktig för anställningstryggheten.

Källa: Anställningsskydd och kvalifikationskrav i förändring?, Arbetsmarknad & Arbetsliv nr 3/4 2016

Refererade avgöranden gällande turordning i AD per år sedan 1995

Allt färre tvister om turordningsreglerna hamnar i Arbetsdomstolen. Under 2016 kom bara ett enda avgörande i AD, det gällde några butiksanställda som fått kortad arbetstid och som hävdade att de egentligen blivit upp­sagda i strid mot turordningsreglerna. Där dömde AD till arbetsgivarens favör.

Källa: Sören Öman, domare, Arbetsdomstolen, www.sorenoman.se

Anna Danielsson Öberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna