”Grannlaga uppgift att göra ändringar”

2020-11-10 08:30 Lena Gunnars  
Särskild utredare Gudmund Toijer presenterade utredningen En moderniserad arbetsrätt under en pressträff den 1 juni 2020. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Osäkerhet. Regeringen vill skrota den gamla Las-utredningen. Men Centerpartiet ser bara två vägar; antingen genomförs partsöverenskommelsen eller så ska Toijer-utredningen om en moderniserad arbetsrätt göras till verklighet. AD och Medlingsinstitutet är tunga remissinstanser som kan komma att påverka utfallet i ett lagförslag.

55 remissinstanser har svarat på det tidigare lagförslaget till en moderniserad arbetsrätt, som Gudmund Toijer utrett.

AD: Arbetsdomstolen påpekar i sitt remissvar att regleringen om saklig grund vid uppsägning, turordningsreglerna och rätten till företrädesrätt vid återanställning alla hänger ihop. ” Att ändrade turordningsregler kan påverka det skydd som regleringen om saklig grund vid uppsägning av personliga skäl ger. Det är en grannlaga uppgift att göra ändringar i dessa regler" skriver Arbetsdomstolen.

Domstolen anser också att det är svårt att förstå innebörden av förslaget om arbetsgivarens skyldighet att erbjuda arbetstagaren skälig kompetensutveckling. Man kan tro att en arbetstagare har rätt att bli erbjuden skälig kompetensutveckling, menar domstolen. Men det kan bara bli verklighet om arbetstagaren sägs upp på grund av arbetsbrist eller om en arbetstagare med tidsbegränsad anställning inte får fortsatt anställning på grund av arbetsbrist.

" I sådana fall kan arbetstagaren ha rätt till visst skadestånd. Att möjligheten att kräva sin rätt är så begränsad bör framgå redan av den materiella bestämmelsen", anser domstolen. 

Den konstaterar också att förslaget innehåller flera särregleringar och undantag och att det ofta ledder till en mer svårtillämpad lag.

När det gäller turordningsreglerna konstaterar domstolen att arbetstagaren om förslaget genomförs bara ska ha rätt till företräde om han eller hon vid omplaceringstillfället ” utan upplärning och utbildning har kvalifikationer" för det fortsatta arbetet.

"Uttrycket ”tillräckliga kvalifikationer” som i dag är det som gäller, innehåller många moment och det finns en omfattande rättspraxis på området, framhåller domstolen. Arbetsdomstolen frågan sig hur ”utan upplärning och utbildning” uppfattas. ”Utan upplärning” kan tolkas som att arbetstagaren från dag ett, omedelbart, ska klara uppgifterna, alltså utan en inledande introduktion.

"En sådan innebörd skulle i princip innebära att rätten till företräde efter omplacering skulle försvinna. Även om arbetstagaren har de grundläggande kvalifikationerna behövs i stort sett alltid en introduktion" menar Arbetsdomstolen.

Medlingsinstitutet: Påpekar i sitt remissvar att det är rimligt att lagstiftaren agerar om parterna inte kan komma överens om till exempel vilka ändringar som bör gör av anställningsskyddet. Men Medlingsinstitutet poängterar att när så sker är det viktigt att det inte på förhand, genom snävt formulerade utredningsdirektiv, bestäms vilket som är det önskvärda utredningsbeslutet. Medlingsinstitutet lyfter fram att fördelarna med att ha kollektivavtalade lösningar är att de bygger på en förhandling, där bägge berörda parter fått kompromissa. Institutet menar att det är svårt att utan medverkan av parterna skapa balanserade lösningar.  Medlingsinstitutet tycker att det är bra att utredaren föreslår att de nya lagreglerna till stor del ska vara kollektivavtalsdispositiva. Men Medlingsinstitutet anser inte att det är tillräckligt. Institutet varnar även för att om reglerna inte har acceptans från båda sidor finns det risk för nya problem och låsningar.

Svenskt Näringsliv: Menar att många av förslagen i betänkandet skulle leda till positiva effekter och en bättre fungerande arbetsmarknad. Svenskt Näringsliv anser dock att utredaren också kommer med flera förslag som skulle motverka detta och leda till negativa konsekvenser för svenska företag som vill växa och skapa jobb.

Svenskt Näringsliv anser att anställningsskyddslagen är i stort behov av modernisering. Sedan dess införande 1974 har arbetsmarknaden förändrats i grunden. Förändrad struktur, konkurrensutsättning och globalisering har bland annat medfört ökade behov av kunskaper och färdigheter i de svenska företagen. Lagens regler har dock inte ändrats för att möta den utvecklingen.

Men arbetsgivarorganisationen kommer ändå till slutsatsen att förslagen bör genomföras, eftersom man menar att de positiva effekterna överväger de negativa.

LO: Anser att incitamenten för avtalslösa arbetsgivare att träffa kollektivavtal minskar och att förslaget därför underminerar partsmodellen. LO varnar för att förslaget skulle innebära en urholkad anställningstrygghet som skulle leda till att de anställdas lojalitet till sin arbetsgivare kommer att minska och att de inte engagerar sig i sitt arbete på samma sätt som i dag. LO framhåller också att arbetsgivarna då inte kommer att få några fördelar av kunskapen som engagerade anställda har, exempelvis inom innovationer och produktions- och produktutveckling.

LO varnar också för att arbetstagarna inte kommer att våga uttrycka kritiska synpunkter om arbetsplatsen, exempelvis om arbetsmiljön och tillämpningen av kollektivavtalen.

LOs anser att om lagförslaget genomförs, skulle det innebära att Las inte längre är en social skyddslagstiftning.

Läs alla remisser på regeringens hemsida.

Missa inga nyheter - beställ Lag & Avtals kostnadsfria nyhetsbrev

Detta har hänt

Januari 2019. Januariöverenskommelsen presenteras, som Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna kommit överens om. Ett av förslagen i den handlar om att lagen om anställningsskydd ska ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Det ska också bli billigare att säga upp personal. 

April 2019: Regeringen tillsätter en utredning om en reformerad arbetsrätt. Men om parterna når en överenskommelse om hur LAS ska reformeras på ett sätt som ger ökad flexibilitet ska regeringen istället lägga förslag i linje med parternas överenskommelse. Om parterna inte lyckas komma överens ska den statliga utredningens förslag genomföras. Parterna har till den 30 september 2020 på sig att komma överens.

Maj 2019: Pappers lämnar de centrala förhandlingarna med arbetsgivarna om trygghet och omställning.

December2019: Ytterligare fem fackförbund hoppar av förhandlingarna, Kommunal, Målarnas, Fastighets, Seko och Býggnads.

Kommunal, Byggnads, Seko, Fastighets och ­Målarna gjorde samma sak, men återvände senare till förhandlingsbordet. Även PTK-förbundet Lärarnas Riksförbund väljer att hoppa av förhandlingarna om anställningstryggheten.

Augusti 2020: Fackförbundet Kommunal återvänder till förhandlingsbordet med kravet att LO inte ska medverka till att förändra reglerna om saklig grund för uppsägning. LO:s representantskap beslutar sig för att göra en omstart och fortsätta las-förhandlingarna med de privata arbetsgivarna och tjänstemannafacken. Därmed återvänder Fastighets och flera andra förbund som tidigare hoppat av till förhandlingsbordet. Pappers väljer dock fortsatt att inte medverka i förhandlingarna.

September 2020: Parternas förhandlingar om hur arbetsrätten ska reformeras kraschar.

Oktober-november 2020: Regeringen meddelar att man tillsätter en utredare som ska göra lag av PTK:s och Svenskt Näringslivs förslag. Enligt centerledaren Annie Lööf finns det nu två vägar framåt. Antingen genomförs helheten i den partsöverenskommelse som Svenskt Näringsliv och Privattjänstemannakartellen kommit överens om, eller så gäller den så kalladeToijer-utredningen.

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna