Gudrun Schyman: Kvinnors jobb värderas lägre

Frågan om jämställdhetspotter och kvinnolöner har splittrat LO-samordningen. IF Metall, Livs och GS har ställt sig utanför samordningen som protest mot just jämställdhetspotten.

LO-tidningen tog tjuren vid hornen och bjöd in IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä å ena sidan och Handels förbundsekonom Stefan Carlén å den andra. De fick tillsammans möta Gudrun Schyman från Feministiskt Initiativ i en debatt om varför det går så långsamt att få till jämställda löner.

Först fick Veli-Pekka Säikkälä förklara långsamheten:

– Kvinnor har de minst kvalificerade jobben. De har en lägre utbildning. Kvinnor tar också större ansvar för hemmet.

Han passade också på att säga att alla kvinnor inte är värdediskriminerade.

Sedan Stefan Carlén:

– Får man inte ett jämställt familjeliv, kan man inte få ett jämställt arbetsliv. I 18-19-årsåldern ligger kvinnors löner på samma nivå som mäns. Men när de blir föräldrar kommer skillnaderna.

Och han tog tillfället i akt att poängtera att LO-samordningens satsning på jämställda löner har haft effekt. Lönegapet har minskat några procentenheter.

Gudrun Schyman avfärdade de båda männens förklaringar som krystade. Hur hemarbetet delas upp mellan könen, menar hon har inget med lönen att göra. De som har mest lika utbildning delar hemarbetet lika. Medan de som tjänar lika delar hemarbetet mest olika. Och hon ifrågasatte de få procentenheterna.

– I grunden finns att det som kvinnor gör, inte är lika mycket värt. Det handlar inte om att kvinnor har enklare arbeten utan om att kvinnor med utbildning inte får högre lön. Den svenska modellen måste bli jämställd. Medlingsinstitutet måste få direktiv för att se till det.

– Jag vet nu, svär jag i kyrkan, sade Gudrun Schyman.

Är då själva det så kallade märket manligt?
– Ja, sade Veli-Pekka Säikkälä.

– I den mån att det är mest män som arbetar i den konkurrensutsatta sektorn, som är den som ska gå före i avtalsrörelsen. Sedan måste man som ett förbund börja prioritera dem som behöver något extra, som undersköterskorna inom Kommunal.

Gudrun Schyman tillbakavisade det förslaget som hopplöst:

– Det kan inte vara en diskussion inom förbundet, det måste vara övergripande diskussioner mellan vården och verkstan.

Stefan Carlén ställde sig närmare Veli-Pekka Säikkälä.

– Att vi ska ha en lönenormering som ser till att vi inte får inflationsdrivande löner är vi överens om.

Sedan förklarade han att LO-samordningen oftast hade låtit industrin gå före, men att det är problematiskt med en lönenormering när inte alla är med i samordningen.
Sådana förbundsdiskussioner som Veli-Pekka Säikkälä talade om hade förts inom Handels. På partihandelsavtalets område är genomsnittslönen 23 500 och där blir det ingen jämställdhetspott (gränsen går ju vid 22 400 för att komma ifråga för potten) medan det blir pott på detaljhandelsavtalets område. Stefan Carlén påpekade också att om en grupp får mer, är det risk för att arbetsgivarna ser till att minska den gruppen och anställa andra i stället.

Gudrun Schyman poängterade att arbetsgivarna inte är logiska. Om de var logiska skulle de anställa bara kvinnor, det skulle ju bli billigare.

Veli-Pekka Säikkälä försvarade IF Metalls nej till LO-samordningen med att förbundets kvinnor har halkat efter, då de inte kommit ifråga för LO-samordningens jämställdhetspotter. På frågan om IF Metall har några egna jämställdhetspotter svarade han:

– Ja, dels har vi högre krontal. Det verkar direkt på de lågavlönade kvinnorna. Vi har krav på föräldralön och lönekartläggning med gemensam rådgivning med arbetsgivarna om hur man ska komma tillrätta med löneskillnaderna.

Gudrun Schyman hävdade att lönegapet också är en politisk fråga. Här var de tre debattörerna överens om att en lag om rätt till heltid skulle minska gapet. Och Handels är liksom Feministiskt Initiativ för en individualiserad föräldraförsäkring.

Men de båda männen uttalade inte något stöd för Gudrun Schymans krav på att Medlingsinstitutet måste få nya direktiv.

– Nya krav på Medlingsinstitutet är absolut nödvändiga. Medlingsinstitutet måste ta sikte på felvärderingar. Jag tror inte den svenska lönebildningen skulle braka ihop av det, sade Gudrun Schyman.