Hallå där Martin Mörk, på DO...

Vad är det domstolen slår fast?

– Att säga upp någon bara med hänvisning till kunders önskemål, som i det franska fallet, är direkt diskriminering. Men man kan säga upp en person med hänvisning till en neutralitetspolicy, som begränsar möjligheten för en arbetstagare till religiösa, filosofiska och politiska uttryck. Men bara om den tillämpas på ett konsekvent sätt, lika för alla. Den får bara gälla för arbets­tagare med kundkontakt.

Var domstolens beslut väntade?

– Ja, att det skulle vara direkt diskriminering i det franska fallet, allt annat hade varit en revolution. I det belgiska fallet hänvisades det till att företaget ville framstå som neutralt. Frizoner från religiösa uttryck­ är något som diskuterats mycket i både Belgien och Frank­rike. Det är därför inte förvånande att domstolen inte ville slå ned på neutralitets­argumentet. Det här måste förstås i den politiska kontexten. Hade man inte gett utrymme till neutralitet för företagen så hade reaktionerna blivit skarpa i både Belgien och Frank­rike.

Ska domstolen ta hänsyn­ till det?

– Domstolen tittar på praxis från både Europadomstolen och medlemsstaterna. Det finns en spänning mellan frihet till och frihet från religion, ta exempelvis de beslut som fattades i Frankrike om burkinin.

Hur ser du på domarna utifrån svensk praxis?

– Här har religiösa symboler inte setts som ett problem på samma sätt som i exempelvis Frankrike. Frågan har varit kopplad till hygien, säkerhet och jämställdhet. Jag vet att det finns en policy om att nyhets­ankare på SVT ska framstå som neutrala. I ljuset av den här domen skulle den policyn sannolikt stå sig.

Hur påverkar det här DO?

– Vi har avvaktat att driva ärenden i väntan på domarna. Det är viktigt att påpeka att de här domarna sätter­ ett golv. Man kan ha policyer som tillåter religiösa uttryck för alla anställda.