Konflikträtten utreds efter hamnstrejken

2017-06-29 00:00 Calle von Scheele  

Medbestämmandelagen. De många punktstrejkerna i Göteborgs containerhamn är bakgrunden till utredningen av konfliktreglerna. Facken är oroliga för ändringar i lagstiftningen, medan arbetsgivarna ser utredningen som nödvändig. Stridsåtgärderna är så kraftfulla att de påverkar BNP, hävdar Svenskt Näringsliv.

Hälften av alla containrar som används för utrikeshandeln passerar Göteborgs hamn. Hamnarbetarförbundets punktstrejker under förra året ledde till att APM Terminals, som driver verksamheten, förlorade ungefär 5 procent av sin volym, motsvarande 50 miljoner kronor och 27 000 containrar, enligt Svenskt Näringsliv. Flykten fortsätter, enligt arbetsgivarna som lyfter fram hur storföretagen SKF och Stora Enso styr bort trafik från containerhamnen. Strax före midsommar varslade APM Terminals 160 anställda om uppsägning på grund av minskad volym i hamnen.

Effekterna av konflikten är så stora att den är ”BNP-påverkande”, enligt Svenskt Näringsliv.

– Ja, de har den magnituden, säger Peter Jeppsson, vice vd.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson var på besök i Göteborg när hon släppte beskedet om utredningen av konflikträtten. Frågan är hur den ska regleras när företag är bundna av kollektivavtal. Transport har kollektivavtalet för landets hamnar, medan avtalslösa Hamnarbetarförbundet inte är låsta av fredsplikt och kan blåsa till strejk när som helst. På departementet hade ministern i januari fått brev från Svenskt Näringsliv med krav på ändringar i de delar av medbestämmandelagen som reglerar konflikträtten. En månad senare fick hon svara på frågor i riksdagen från moderater som stödde arbetsgivarnas krav.

Samma månad gav hon Medlingsinstitutet uppdraget att kartlägga omfattningen av problemet. Men tåla­modet att vänta in juristens granskning av högen finns inte.

Enligt ministern äventyrar Hamnarbetarförbundets stridsvilja den svenska kollektivavtalsmodellens legitimitet. Hon ser en utveckling där stridsåtgärder vidtas i andra syften än att få kollektivavtal.

Har Hamnarbetarförbundet gått för långt med sin stridsvilja?

– Vad är alternativet? Skulle vi ha lagt oss? Vi har en arbetsgivare som inte följer gängse praxis och jobbar efter de modeller som vi har haft i 40 år, säger Eskil Rönér, ordförande i förbundet.

Han syftar på att förbundet i många hamnar haft inflytande över lokala frågor, trots avsaknaden av kollektivavtal och de fackliga rättigheter till inflytande som följer med avtal.

Eskil Rönér har tidigare sagt i Lag & Avtal att Hamnarbetarförbundet ger arbetsgivarna ”moralisk fredsplikt” när man är överens, men den gäller enbart frågor där parterna är eniga.

Bland etablerade arbetsgivarförbund är irritationen stor över Hamnarbetarförbundets metoder.

– De missbrukar konfliktvapnet på ett väldigt flagrant sätt och använder det för alla möjliga syften. Förbundet försöker dölja det med att de vill teckna kollektivavtal, säger Peter Jeppsson, Svenskt Näringsliv.

Samma sak hävdar den fackliga sidan:

– Min bestämda uppfattning är att Hamnarbetarförbundet inte vill ha ett avtal och vara bundet av fredsplikt. Jag har hört det massvis av gånger från många av deras förtroendevalda, säger Peter Winstén, ansvarig för stuveriavtalet på Transport.

Dan Holke, chef för LO-TCO Rättsskydd, håller med.

– Förbundet bygger sin verksamhet kring att det inte har fredsplikt.

Men på den fackliga sidan finns inte bara en irritation över metoderna, utan också en oro över vad konfliktutredningen kan leda till. Här ser man en risk för att förslagen kan påverka mer än att stoppa strejker mot arbetsgivare som redan har kollektivavtal då syftet inte är att få ett eget avtal utan ”jäklas i största allmänhet”.

– Det är jättesvårt att hitta en sådan juridisk konstruktion. Därför har man inte haft en sådan tidigare, säger Dan Holke.

Inte heller Unionen motsätter utredningen, men dess chefsjurist Martin Wästfelt är orolig för att utredarna kanske tittar bredare än nödvändigt.

– Vi har ett reellt problem, som är svårt att lösa på annat sätt än genom att se över lagstiftningen, men man måste göra det med stor försiktighet, säger han.

Oron gäller den balans som finns på arbetsmarknaden. De etablerade facken tar tillsammans ansvar genom att internt avgöra vilket förbund som ska organisera en viss bransch, enligt detta synsätt. Men denna fördelning har på LO-sidan vid några sällsynta tillfällen lett till strejker på företag som varit bundna av kollektivavtal.

Dan Holke varnar för avtalsshopping om möjligheten inskränks.

– Risken är att arbetsgivaren får möjlighet att välja kollektivavtal och facklig motpart i stället för att facken kommer överens inbördes vem som ska reglera ett visst arbete. Det är fackets uppgift att bestämma vem arbetsgivaren ska teckna avtal med.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna