ARBETSRÄTT

Lag & Avtal inleder bevakning av Europadomstolens domar

Europadomstolen

KOMMENTAR. Svensk arbetsrätt måste inte bara förhålla sig till EU-rätten, utan även till den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Rättigheterna i EKMR intar för svensk rätts del en särställning. Dels åtnjuter rättigheterna grundlagsstatus enligt 2 kap. 19 § regeringsformen, dels är EKMR intagen som svensk lag (1994:1219). Det innebär att EKMR står över svensk lag och att svensk lag och rättsskipning alltid måste förhålla sig till konventionen.

Publicerad Senast uppdaterad

Det är inte ovanligt att rättigheterna i EKMR får en avgörande betydelse i svenska arbetsrättsliga mål. Så har till exempel rätten till en rättvis rättegång (artikel 6 EKMR) varit utslagsgivande för Arbetsdomstolens domar om säkerhetsprövning (se särskilt AD 2019 nr 39, AD 2021 nr 63 och AD 2022 nr 49). I dessa domar har det konstaterats att artikel 6 i EKMR kräver att en arbetstagare som fått sin säkerhetsklassning indragen måste kunna få den saken prövad, vilket vidare kräver att arbetstagaren måste få reda på grunderna för beslutet.

Läs första domen som refereras i Lag & Avtal

Den närmare betydelsen av rättigheterna i EKMR går inte att förstå utan att läsa de prejudikat som utvecklat den annars tämligen kortfattade konventionstexten. Det är Europadomstolen i Strasbourg som dömer över brott mot EKMR. I domstolen har individer möjlighet att klaga på en konventionsstat som inte lever upp till kraven som ställs i EKMR. En part som i nationell domstol har förlorat mot en annan har med andra ord möjlighet att i stället vända sig mot den stat som varit ansvarig för rättsskipningen om det föreligger brott mot EKMR.

Målen i Europadomstolen avser ofta arbetsrättsliga förhållanden. Relevansen av dessa för svensk del är inte alltid lätt att utröna. Anledningarna till detta är flera. Bland annat kan bakgrunden utspela sig i en främmande juridisk kontext. EKMR omfattar nämligen 46 medlemsstater, bland vilka till exempel Turkiet, Ukraina och Azerbajdzjan återfinns. Dessutom meddelar Europadomstolen årligen ca 1 000 domar. Kvartalsvis upprättar emellertid Europadomstolen en lista över nyckelavgöranden (key cases). Nyckel- avgöranden är domar som Europadomstolen själv anser vara viktiga prejudikat. Domstolen brukar utpeka ungefär 30 domar per år som nyckelavgöranden. För urvalet av domar som ska refereras i Lag & Avtal kommer framöver särskilt arbetsrättsligt relevanta nyckelavgöranden att prioriteras.

I december utkom Europadomstolens sammanställning över nyckelavgöranden för tredje kvartalet år 2022. Som en av de särskilt viktiga domarna har domstolen valt ut domen C. mot Rumänien. Det blir den första domen som refereras i Lag & Avtal, men sannolikt inte den sista!