Arbetsrätt

Lars Hjälmered: ”Det är ingen revolution vi är ute efter”

”Vi behöver ett system där du kommer in med en lägre ingångslön i kombination med att du får möjlighet att utbildas för jobbet och också lära dig svenska”, säger Lars Hjälmered, näringspolitisk talesperson för Moderaterna. Foto: Jörgen Appelgren
Lag & Avtals reporter Lena Gunnars möter Lars Hjälmered, M. Foto: Jörgen Appelgren

MOT VÄGGEN. Lars Hjälmered, näringspolitisk talesperson för Moderaterna, laddar inför valrörelsen. Nu väntar han spänt på slutsatserna i regeringens stridsåtgärdsutredning och vill även titta över lagen om anställningsskydd.

Publicerad

Lars Hjälmered och två partikolleger erbjöd sig i november att göra upp med regeringen om ett snabbt lagförslag för att lösa hamnkonflikten före valet.

Du anser att du vill skynda på medan regeringen vill för­hala en lösning på hamnkonflikten. Är det inte riskabelt att hitta på en paniklösning?

– Det har varit problem i Göteborgs hamn under lång tid. De eskalerade för några år sedan. Men det dröjde ganska lång tid innan regeringen valde att agera och tillsätta stridsåtgärdsutredningen. Vi har noterat att tidsplanen är lagd på ett sådant sätt att en lösning kan komma långt fram i tiden. Vi sträckte ut en hand till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) och stadsminister Stefan Löfven (S). Vi var beredda att gemensamt hitta en lösning. Men tyvärr har regeringen fortsatt att förhala detta. Det här är en typisk fråga där rött och blått borde kunna finna varandra.

Räcker det inte med att stridsåtgärds­utredningen är i gång?

– Det är bra att den är tillsatt, men den måste också komma med en lösning. Nyligen träffade jag SKF hemma i Göteborg. Före­taget har valt att lämna Göteborgs hamn och i stället köra med lastbilar. Det är bara ett av många företag som påverkats av konflikten och konflikthotens effekter.

Vad krävs för att du ska rösta igenom för­slaget i riksdagen?

– När Ylva Johansson lägger fram ett eller kanske flera alternativ får vi titta på dem med en idé om att vi ska kunna finna varandra brett politiskt.

Inte en enda arbetsdag gick förlorad på grund av strejk i avtalsrörelsen 2017 – är det då ett så stort problem med konflikträtten?

– Generellt är det få konfliktdagar i Sverige. Vi ser en stor styrka i att parterna tar ett ansvar, snarare än lagstiftningen. Många stora bolag vittnar efter finanskrisen om vilka effekter det fick för fordonsindustrin. Vi hade en enorm flexibilitet som de inte ser i konkurrentländer. Men frågar man brett bland mindre företag pekar de också på utmaningar och problem med nuvarande regler.

Går det att ändra i konfliktreglerna utan att maktbalansen förändras?

– Det borde gå. Arbetskonflikterna är en del, den frågan är ingen balansfråga i det fallet. Det handlar om att tydliggöra sättet som parterna jobbar på i dag. Det är så man borde hantera konflikter kopplade till Arbetsdomstolen. Vad gäller huvudfrågan, om kollektivavtal och fredsplikt, finns det otroligt mycket erfarenhet hos parterna. De borde kunna hitta en eller ett par möjliga lösningar där vi håller fast vid och värnar svenska modellen, men också löser problemet i Göteborg. Och undviker att motsvarande saker händer igen.

När Reinfeldt var stadsminister ville han inte röra Las. Varför har ni ändrat er?

– Grunden fungerar väldigt bra. Men över tid förändras arbetsmarknaden. Du och jag behöver sannolikt jobba längre om vi ska ha råd med välfärdsambitioner. Det blir högre krav på oss att fylla på med ny kunskap och kunna ställa om. Vi vill ta fasta på och vidare­utveckla den svenska modellen och är beredda att titta på Las. Det är ingen revolution vi är ute efter.

Hur ska ni garantera anställningstryggheten?

– Redan i dag finns möjligheter för de minsta företagen att göra undantag från Las. Vi vill inte avveckla Las, utan titta på hur kompetens kan spela en lite större roll vid eventuella uppsägningar. Det måste vi givetvis utreda och fundera på i dialog med arbetsmarknadens parter.

En del fackliga känner oro för att politikerna lägger sig i frågor som parterna traditionellt skött – kan du förstå det?

– Ja, men det finns rätt mycket grundramverk som ändå sätts politiskt. Ska den svenska modellen funka över tid har vi också ett politiskt ansvar. Mycket av omställningen är kopplad till hur studiemedelssystemet ser ut, vilka uppdrag universitet och högskolor har när det handlar om din och min grundutbildning, men kanske även omställningsuppdrag de har. Flera röster har fört fram att de ska ha ett omställningsuppdrag och kunna jobba med fortbildning.

Du vill ersätta de befintliga lönestöden för nyanlända och långtidsarbetslösa, med vad?

– Det har varit lite för många lönestöd och att det har varit för spretigt. Vi vill hålla fast vid nystartsjobben som varit den enklaste och renaste modellen.

Du tror alltså inte på etableringsjobb?

– Det är bra att parterna kommit fram med detta. Men etableringsjobben täcker inte in hela arbetsmarknaden. Det finns en hel del människor som jobbar på arbetsplatser utan kollektivavtal till exempel.

Lars Hjälmered väljer tre

Namn: Lars Hjälmered.

Ålder: 41 år.

Bor: Göteborg.

Gör: Vice ordförande och grupp­ledare (M) i riks­dagens närings­utskott. Närings- och energipolitisk tales­person.

Bakgrund: Civilingenjör. Tidigare ledamot i kommunfullmäktige i Göteborg, ersättare i kommun­styrelsen i Göteborg, ordförande för Moderata ungdomsförbundet (Muf) i Göteborg.

Familj: Fru och tre barn.

Utanför jobbet: ”Jag försöker ägna rätt mycket tid åt barnen. De är fortfarande ganska små. Annars blir det en hel del film och litteratur. Jag ser ofta olika serier på Netflix, som The Crown.

Kuriosa: ”När jag skulle skicka in ansökan om föräldraledighet till Försäkringskassan för några år sedan ville de ha ett arbetsgivarintyg om vilken arbetstid jag har. Formellt är vi alltid i tjänst så jag fick skriva att arbetstiden var 8 760 timmar per år.”

☐ Saab - ☑ Volvo

☑ Sommartid - ☐ Vintertid

☑ Gais - ☐ Blåvitt