Arbetsrätt

”Las skiljer anständigheten från godtycket”

– Vi förhandlar om turordning och gör avtalsturlistor. Las är det som skiljer anständigheten från godtycke, sa Helén Pettersson, socialdemokrat och ledamot av arbetsmarknadsutskottet.
Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Handelshögskolan i Göteborg, är aktuell med boken Vägval för anställningsskyddet. Foto: Lena Gunnars

Försvara eller förändra Las? Det var den stora frågan under seminariet "Dags att skrota Las?" där meningarna gick isär.

Publicerad

Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet, presenterade sin nya bok Vägval för anställningsskyddet, på seminariet om Lagen om anställningsskydd, Las, som anordnades av Teknikföretagen på onsdagen.

Mats Glavå började med att visa en bild på en pall för att illustrera anställningsskyddets struktur. Det grundläggande fundamentet är kravet på att arbetsgivarens uppsägningar ska ha saklig grund, säger han medan han sneglar på pallbilden bakom sig.

Och fundamentet i Mats Glavås skiss bärs upp av tre pallben: turordningen, företrädesrätten till återanställning och det faktum att tillsvidareanställning är grunden.

– Turordningsreglerna gäller vi uppsägning på grund av arbetsbrist. Här är poängen att arbetsgivaren bestämmer över verksamheten. Eftersom arbetsgivaren bestämmer när uppsägningen ska ske, kan den inte också bestämma vem som ska sägas upp. Då suddar man ut gränserna för personliga förhållanden. Det är skälet till att vi har turordningsregler, sa Mats Glavå.

Han pekar på vikten av att tänka på pallen när man funderar över att göra ändringar i Las.

- Om förändringar görs i ett av benen påverkas helheten. Men det innebär inte att man inte kan göra ändringar.

I boken redogör Mats Glavå för olika komponenter i lagstiftningen som kan användas när man vill tänka nytt. Bland annat tar han upp möjligheten och konsekvenserna av att avskaffa sakliggrund-regeln, i kombination med att man då erbjuder ett avgångsvederlag. 

Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, var också på plats. Han såg risker med att införa en avgångsvederlagsmodell.

– På de allra flesta arbetsplatser resulterar förhandlingarna inför neddragningar i avtalsturlistor. Vi tror att den lokala förhandlingsprocessen i sig är bra. Den gör att det blir en bra och kvalitativ genomlysning av neddragningens storlek och var den träffar. Den skapar också ett gemensamt ansvarstagande, både för neddragningen och för processen framåt. Det är en styrka på svensk arbetsmarknad, sa Niklas Hjert.

Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen tyckte inte att turordningsreglerna är problemet med Las. Den stora utmaningen är istället möjligheterna att säga upp av personliga skäl, som Anders Weihe menar är små för arbetsgivarna idag.

– Är du ett litet företag och får in en person som förgiftar stämningen och moralen så krävs det väldigt mycket för att kunna säga upp den här personen. Du måste skapa bevisning och det gör inte så många arbetsgivare. Då säger vissa ”vi kan kalla det för arbetsbrist”, men det kan knappast vara en bra ordning.

Anders Weihe har läst förarbetena till Las och konstaterar att man, när de skrevs, fokuserade på att arbetsgivarens arbetsledningsrätt av politiska skäl måste begränsas.

– Det man stramade åt var uppsägning av personliga skäl. Och det är det som Mats Glavå för fram i sin bok, även om man kan hävda att arbetsrätten har utvecklats så att det har balanserats om något. Men det är fortfarande så att Sverige har en väldigt strikt lagreglering för uppsägning av personliga skäl, sa Anders Weihe.

Darko Davidovic, förbundsjurist på IF Metall såg inte att det skulle vara en lösning att skrota Las, som finns med som ett alternativ i Mats Glavås bok. 

– Låt arbetsmarknadens parter fortsätta lösa detta med förhandlingar, som vi gör idag. I de fall där det inte går brukar det bli ekonomiska kompensationer, så vi är redan inne på de spåren. Men Las gör att det blir ordning, sa han.

Anders Weihe höll med om att turordningsreglerna inom industrin fungerar väl och att det finns en förhandlingsordning som sållar bort i princip varenda konflikt på ett bra sätt. Han pekar på problemen med den tudelade arbetsmarknaden som han anser skapas av de nuvarande reglerna.  

– Väldigt många kommer inte in. Primärt är inte det ett industriproblem, men vi tar tag i det därför att det är ett stort samhällsproblem. Det har inte med turordningsreglerna att göra alls. Men arbetsgivarna frågar sig om en person de funderar på att anställa ska stöka till eller bidra. Om han eller hon stökar till det kommer arbetsgivarna inte att kunna visa det, sa Anders Weihe.

Även Jessica Polfjärd, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Moderaterna och Helén Pettersson, socialdemokratisk ledamot av arbetsmarknadsutskottet, medverkade på seminariet.

– Jag tror att kompetens var lika viktigt för 50 år sedan. Hela förhandlingsprocessen fyller ett syfte, där håller jag med Unionen. Kompetensfrågan har alltid kunnat hanterats. Vi förhandlar om turordning och gör avtalsturlistor. Las är det som skiljer anständighet från godtycket, sa Helén Pettersson.

– Nu finns en lagstiftning som är omodern, Las har fått läsglasögon. Då behöver vi titta på vad som behöver justeras. Vi har lyft ett förslag om att kompetens ska väga tyngre än anställningstid, kontrade Jessica Polfjärd.