”Man förhandlar under ett märkligt formulerat hot”

2020-01-30 00:00 Lena Gunnars  

MOT VÄGGEN. Ali Esbati och Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt tryckte nyligen på nödknappen i frågan om Arbetsförmedlingens reformering. Och Ali Esbati skulle inte tveka att trycka på den igen – om statsminister Stefan Löfven (S) går vidare med att göra ändringar i arbetsrätten.

Varför vill du fälla statsministern?

– Vi accepterade att Stefan Löfven blev statsminister för att det inte finns bättre alternativ. Men vi sa inte ja till en enda punkt i 73-punktsprogrammet (januariöverenskommelsen). Redan innan avtalet tecknades sa vi att vi inte kan stå bakom en regering som går fram med förslag om försämringar i Las och som stöder marknadshyror.

Vad tycker du om upplägget att LO, PTK och Svenskt Näringsliv kommer med ett eget förslag om ändringar i arbetsrätten, samtidigt som en statlig utredning pågår för att sätta press på parterna?

– Parterna förhandlar under ett märkligt formulerat hot. Vi vill inte se att en regering lägger fram förslag på att inskränka arbets­tagarnas rättigheter. Om det kommer ett sådant skulle vi få väldigt svårt med förtroendet för statsministern.

Flera fackförbund har i skrivande stund hoppat av förhandlingarna. Vad tänker du om det?

– Jag har svårt att se hur parterna på arbets­marknaden ska lyckas komma överens om en deal som är i närheten av att vara accep­tabel för arbetstagarsidan om exempelvis saklig grund tas bort vid uppsägningar.

Varför då?

– Det skulle vara som att säga att Las egentligen inte behövs. Hela poängen med att det är något lite annorlunda med ett anställningsförhållande, jämfört med att köpa frukt på torget, rubbas i grunden. Det blir ödesdigert för den fackliga rörelsen.

Varför vill ni ta bort undantagen i tur­ordnings­reglerna?

– Vi vill anpassa arbetsrätten till den faktiska utvecklingen på arbetsmarknaden. Den har de senaste 25 åren bestått av att arbets­givarna flyttat fram sina positioner. De osäkra anställningarna har ökat, som allmän visstidsanställning. Den infördes av riksdagen och kan naturligtvis också tas bort av riks­dagen.

Vilka andra frågor på det arbetsrättsliga området vill du driva?

– Det är viktigt att stoppa arbetsgivarnas möjlighet att hyvla bort anställningsgrad, men också att undersöka stärkt rätt till heltid. När det gäller bemanningsanställda finns det ställen i lagstiftningen som bör skärpas för att försvåra missbruk.

Du och regeringen har uppenbart olika syn på vad en modernisering av arbetsrätten innebär.

– Det är skillnad på om man har perspektivet att en modern arbetsmarknad är en där arbetstagarna får det bättre eller om begreppet flexibilitet ska handla om att arbetsstyrkan är utbytbar och böjlig efter arbetsgivarens nycker.

Vad säger du till småföretagarna som menar att nuvarande turordningsregler gör att de riskerar att förlora nyckelpersoner vid neddragningar?

– Det har alltid varit möjligt att göra avsteg om man kommer överens. Nu, med möjlighet till både undantag och turordningskretsar, är det närmast fritt fram att omstrukturera sin arbetsstyrka vid en arbetsbristsituation. Det enda Las skyddar lite mot är godtycket.

Kan det inte bli bra med ett system som innebär förbättrade möjligheter till omställning för anställda?

– Det finns absolut skäl att i avtalsform få till bättre omställning. Men arbetsgivarna är uppenbart ute efter en strukturell förändring av läget på svensk arbetsmarknad. Att utöka undantagen i turordningsreglerna är ett stort steg, men att landa i personliga skäl direkt är ju en total förändring. Då blir bara skalet av Las kvar.

Ni har fört samtal med LO. Vill ni bli de nya Socialdemokraterna?

– Det är rimligt att det finns partier i riksdagen som för arbetarrörelsens talan. Vi vill helst inte vara ensamma om det.

Du vill införa en generell arbetstidsförkortning. Varför?

– Förbättrad produktivitet kan tas ut genom höjda reallöner, ökade vinster och kortad arbets­tid. Historiskt har det varit en mix av de tre. På senare tid har det varit väldigt lite av kortad arbetstid.

Inflationen beräknas bli lägre än Riksbankens inflationsmål. Vad tänker du om det i avtalsrörelsetider?

– Vi har haft för låga löneökningar, främst i grupper som redan har låga löner. Det finns all anledning att ha en öppnare debatt om vad man får och inte får med att så strikt hålla sig till märket. Märket kan inte vara hugget i sten.

Var debattredaktör på Klassekampen

Namn: Ali Esbati.

Ålder: 42 år.

Familj: Dotter på 8 år.

Bor: I Årstadal.

Bakgrund: Född i Iran. Tog civil­ekonomexamen vid Handelshögskolan 2004. Ordförande för Ung Vänster 2001–2004, debattredaktör på norska dagstidningen Klassekampen 2008. Startade den norska tankesmedjan Manifest senter for samfunnsanalyse 2009. Ordinarie riksdagsledamot sedan 2014.

Utanför jobbet: Tycker om att läsa och titta på serier.

Om flexicurity: ”I Danmark har man mycket mer av security än i Sve­rige. Där har man en mycket högre a-kassa, en annan näringsstruktur och andra historiska orsaker som gör att det ser ut som det gör. Det man säger sig vilja uppnå med en dansk modell finns redan i Sverige. Det är lätt att säga upp personer. Det bör vägas upp av en aktiv arbetsmarknadspolitik och en stark a-kassa. Nu har bägge dessa torpederats rejält på senare tid.”

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt