Arbetsrätt

Metall rasar mot nya krav på sänkta ungdomslöner

Veli-Pekka Säikkälä Foto: Scanpix

Ekonomer menar att ungdomsarbetslösheten beror på för höga ingångslöner. <br/> – Det finns inget som tyder på att lägre lägstalöner skulle ge fler jobb, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Publicerad

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle förespråkar sänkta, eller åtminstone frysta lägstalöner för ungdomar och flyktinginvandrare i rapporten SNS Konjunkturråd 2011. Det skulle, enligt rapporten, öka sysselsättningen bland dessa grupper. För trots att svensk ekonomi är i god kondition har Sverige för många utanför arbetsmarknaden.

Inför avtalsrörelsen 2010 krävde LO-förbunden höjda lägstalöner. Hur mycket de olika förbunden sedan fick igenom är lite olika. Kommunal till exempel, som hade förhandlat till sig ordentliga höjningar av lägstalönerna 2007, nöjde sig förra året med 770 kronor på två år medan övriga löner höjdes med 970 kronor.

IF Metalls lägstalöner höjdes lika mycket som övriga löner i avtalen 2010. Lägstalönen inom industrin är för närvarande 16 500 kronor i månaden medan genomsnittslönen är runt 23 000 kronor.

– Men vi har väldigt få medlemmar som går på lägstalön, bara tre-fyra procent, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Att sänkta eller frysta lägstalöner skulle minska arbetslösheten bland ungdomarna ger han inte mycket för.

– Om det vore så, hur förklarar man då att bara tre-fyra procent har lägstalön. Dessutom ligger vi lönemässigt lägre än konkurrentländerna Tyskland, Danmark och Norge, säger Veli-Pekka Säikkälä.