Övervakning - i laglösa tider

2010-11-17 23:00 Mattias Davidsson  

Arbetstagarnas personliga integritet är ett besvärligt ämne. Tre utredningar har kommit och gått utan att göra nämnvärda avtryck. Problemen kvarstår och hotar närmast att bli värre.

<p>Skandiadirektören Stig Larsson, numera bortgången, fick 1994 regeringens uppdrag att utreda medicinska undersökningar i arbetslivet. Det var den första statliga utredningen om hur skyddet av den personliga integriteten i arbetslivet ska kunna stärkas.</p> <p>Leif Aringer, överläkare på Arbetsmiljöverket var med som expert.</p> <p>- Det var en tid av stigande arbetslöshet och med den följde utsatthet. En annan faktor var att ansvaret för rehabilitering gjorde att arbetsgivarna ville gardera sig. Drogtestandet ökade.</p> <p>I april 1996 lämnade Stig Larsson sitt betänkande (sou 1996:63) om hälsoundersökningar, drogtester, gentester med mera.</p> <p>Utredarens grundläggande uppfattning var att området bäst överläts på parterna att reglera genom kollektivavtal. Betänkandets enda skarpa lagförslag var ett förbud mot gentester.</p> <p>- Det var knappast något kontroversiellt. Utredningen gjorde inget starkt intryck, säger Leif Aringer.</p> <p>Själv särskrev han sig med argumentet att det behövdes en översyn av hälsotester av arbetssökande. Fortfarande ser Leif Aringer nyanställningen som den situation då arbetstagaren är som mest utsatt.</p> <p>- Den som söker ett jobb är i starkt underläge. Frågan är vilka uppgifter som det är rimligt att arbetsgivaren kräver in.</p> <p>Hittills råder arbetsgivarens fria anställningsrätt.</p> <p>Thomas Fredén, pensionerad ombudsman på lo, har likt Leif Aringer medverkat som partsföreträdare i alla de tre utredningarna om skyddet av den personliga integriteten. Han är kritisk till att arbetsgivarens rätt till ingrepp är så oinskränkt.</p> <p>- Till exempel ska en anställd ha rätt att vägra kroppsvisitering. Misstänker arbetsgivaren stöld får han väl kalla på polis.</p> <p>Positiva drogtestresultat bör vara en sak mellan arbetstagaren och läkaren, utan arbetsgivarens inblandning, menar Thomas Fredén.</p> <p>- Det är rimligt om man menar allvar med frasen i alla drogpolicys om att det är missbruket som ska bort, inte missbrukaren, säger Thomas Fredén.</p> <p>Vid tiden för Stig Larssons betänkande var internet och mejl ännu något nytt. Tre år senare fick Reidunn Laurén, då en av ad:s ordförande, regeringens uppdrag att utreda integriteten. Då hade "användning av persondatorer, elektronisk post och internet" tillkommit som problemområden att utreda.</p> <p>Enligt utredningsförslaget, Personlig integritet i arbetslivet sou 2002:18, behövdes en ny lag. Den tog sin utgångspunkt i personuppgiftslagen och handlade mest om anställdas användande av jobbdatorer och om medicinska kontroller. </p> <p>De fackliga centralorganisationerna var mycket kritiska till förslagen, de ansåg till och med att förslagen kunde försämra skyddet för den personliga integriteten. Även arbetsgivarorganisationerna var kritiska. Svenskt Näringsliv ansåg att det saknades missförhållanden som motiverade en lag och att förslagen var komplicerade och svårtolkade. ad var också kritisk. Domstolen tyckte att förslagen var för snäva och att den lagtekniska kopplingen till personuppgiftslagen gjorde dem svårtillgängliga.</p> <p>Utredningsförslagen ledde inte till några förslag från regeringen. Arbetsmarknadsminister Hans Karlsson tillkännagav i februari 2006 att frågan skulle utredas på nytt. Direktiven till Cathrine Lilja Hansson, också hon ordförande i Arbetsdomstolen, var bredare. Hon skulle hitta rimliga avvägningar mellan arbetsgivarens legitima rätt att kontrollera och den anställdas legitima rätt till en privat sfär. </p> <p>Hennes förslag kom våren 2009 i betänkandet Integritetsskydd i arbetslivet, sou 2009:44. Ett av förslagen var att också de som sökte jobb skulle omfattas, ett annat att arbetsgivare som ville kontrollera eller övervaka sina anställda måste tala om varför. Dessutom föreslogs att arbetsgivare bara skulle få begära medicinska kontroller av anställda av säkerhetsskäl eller när de var ett led i en rehabilitering.</p> <p>Remissinstanserna hade liknande invändningar mot denna utredning som mot de tidigare. </p> <p>Att utredningarna inte resulterat i någon mera omfattande lagstiftning tror Thomas Fredén beror på att det krävs svåra avvägningar.</p> <p>- Hur man än gör så går man endera parten fullkomligt till mötes. Och då blir det ett väldans liv. Jag tror man har varit rädd för att störa maktbalansen i arbetslivet.</p> <p>Lars Gellner, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv satt med i referensgruppen till den senaste utredningen. Han är kritisk till förslagen: </p> <p>- Vår huvudsakliga invändning är att det inte behövs någon ny lag. Det räcker med reglerna i personuppgiftslagen och den praxis som har utvecklats i Arbetsdomstolen.</p> <p>Han anser att utredningens förslag att begränsa arbetsgivarens rättigheter att begära registerutdrag från arbetssökande inte ska genomföras. Förslagen som gäller medicinska kontroller, vill han heller inte se genomförda:</p> <p>- De kan slå sönder många fungerande rehabiliteringslösningar.</p> <p>Lars Gellner är även kritisk till förslagen som begränsar en arbetsgivares rätt till kontroller, därför att förslagen begränsar arbetsledningsrätten. </p> <p>Skyddet av den personliga integriteten är inget den enskilde behöver dagligdags, resonerar Thomas Fredén. Många av normerna vi tar för givna har mognat fram med tiden, utan lagstiftning. Eftersom alla människor är beroende av en viss personlig sfär, respekterar de varandras integritet. Och det får även arbetsgivare lov att foga sig i.</p> <p>- Men med internet finns ingen motsvarande norm. Utvecklingen går snarare åt andra hållet. Man får finna sig i att andra går in i datorn när man exempelvis är sjuk. Privata mejl kan arbetsgivaren läsa, säger Thomas Fredén.</p> <p>Han tror inte att det blir några fler utredningar. Catrin Lilja-Hanssons utredning var bra och nu krävs bara politiskt mod, resonerar han.</p> <p>- Och det tror jag inte att den borgerliga regeringen har.</p> <p>Men så tänker han efter:</p> <p>- Eller så är det just en borgerlig regering som ska genomföra lagstiftning om stärkt skydd av arbetstagares personliga integritet. För att den ska få acceptans, säger Thomas Fredén.</p>

Mattias Davidsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt