Pressas att ge upp övertid

För fjärde gången gör Unionen en så kallad arbetsmiljöbarometer. I år har den en särskild inriktning på arbetstid.

Att byta övertidsersättning mot exempelvis en extra semestervecka är mycket vanligt bland Unionens medlemmar. Många får erbjudandet när de påbörjar anställningen . Andra tar den extra semesterveckan när de blir chefer.

Överenskommelsen är frivillig. Men arbetsmiljöbarometern visar att 46 procent av de som valt övertidsavlösen känt sig tvungna att göra det.

- Att det var av den här omfattningen var en överraskning för mig, säger Anders Westholm, central ombudsman på Unionen som ingår i förbundets arbetstidsnätverk.

Arbetstidslagen och kollektivavtalen som ersätter den begränsar hur mycket övertid man får jobba. Därefter måste arbetsgivaren begära dispens för ett utökat övertidsuttag. Men Anders Westholm påpekar att de som avtalat bort rätten till övertidsersättning sällan själva för bok över timmarna. Det gör inte arbetsgivaren heller, fastän Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver det.

- Därför kan ett spår för oss i avtalsrörelsen vara att försöka föra in krav på registrering av övertiden i kollektivavtalen. Ett annat alternativ är att begränsa kretsen av personer som kan avtala bort övertidsersättning, säger Anders Westholm.

Barometern visar att sex av tio företag har medarbetare som sjukskrivits på grund av arbetsrelaterad stress det senaste året.

Kanske är det därför Unionens medlemmar och arbetsmiljöombud för tredje året i rad rankar stress och arbetsbelastning som den mest angelägna frågan att arbeta vidare med. Andelen företag som bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete ökar, vilket är glädjande. Men barometern visar att arbetstid inte ingår som en naturlig fråga i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det förebyggande arbetet mot negativ stress har också alltför ofta brister, enligt barometern.