Rättsläget: Jurist letar ny väg till skadestånd

2020-01-30 00:00 Calle von Scheele  

Bruk. Osa:n skulle kunna användas för att ta reda på vad som är god sed på arbetsmarknaden. Så funderar arbetsrättsjuristen Henric Ask, som hoppas hitta nya sätt att kräva skadestånd för den som känt sig tvungen att säga upp sig.

Den som blivit mobbad och kränkt har svårt att få skadestånd som plåster på såren, utom vid sexuella trakasserier och vid ett antal former av diskriminering. I dessa fall finns diskrimineringsersättning. Den som provoceras att säga upp sig själv genom trakasserier av arbetsgivaren kan få skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, Las. Där finns rättspraxis från Arbetsdomstolen, AD.

Men en sådan uppsägning borde kunna ge den enskilde även allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Det hävdar Henric Ask, arbetsrättsjurist på LO-TCO Rättsskydd, som företräder arbetstagarparten i tvister i domstol. Han tar med Lag & Avtal på ett resonemang i juridik i den högre skolan.

– Utgångspunkten är att arbetsledningsrätten inte får utövas i strid mot lagar och god sed. Om man ändå gör det skulle det kunna vara ett brott mot kollektivavtalet, säger Henric Ask.

För att kunna hävda detta för han in begreppet dolda klausuler i resonemanget. Med dold klausul avses normer som Arbetsdomstolen anser tillhör kollektivavtalen utan att det framgår av avtalens lydelse, förklarar Henric Ask.

I de flesta kollektivavtal finns inga regler om hur arbetsgivaren ska uppföra sig, men det skulle kunna vara underförstått. Hittills har ingen lyckats få skadestånd för kollektivavtalsbrott med motiveringen att arbetsledningsrätten har brutit mot lag och god sed. Men Henric Ask har hittat ett fall där den kränkta nästan lyckades. Det är en dom från Arbetsdomstolen från 1983.

En vårdare på ett mentalsjukhus polisanmälde sin arbetskamrat som misshandlat flera patienter. Hon berättade också i lokaltidningen om händelserna och missförhållandena på avdelningen. Landstinget ställde henne inför valet att bli omplacerad till ett annat sjukhus, ta tjänstledigt utan lön eller lämna sin anställning. Arbetsgivarens handlande stred mot lag och god sed, konstaterade Arbetsdomstolen och utdömde ekonomiskt skadestånd till kvinnan.

Tillsammans med kollegan Bo Ericsson har Henric Ask analyserat målet i tidningen Ny Juridik. De kom fram till att eftersom mentalskötaren inte var medlem i facket fick hon enbart ekonomiskt skadestånd, inte allmänt skadestånd.

– Ja, vår bedömning är att om hon hade varit organiserad i facket kunde hon ha fått ett allmänt skadestånd för kränkningen utifrån hur arbetsgivaren tillämpat arbetsledningsrätten i strid mot lag och god sed.

När arbetsgivaren bryter mot kollektivavtalet kan arbetstagaren och facket få skadestånd enligt paragraf 55 i medbestämmandelagen, mbl. Det allmänna skadeståndet är ofta mycket högre än det ekonomiska därför att det ska avskräcka parterna att bryta mot avtalen. Så länge det inte finns uttryckliga regler i avtalen om hur arbetsgivaren får bete sig går det vanligtvis inte att döma för kollektivavtalsbrott. Det har Arbetsdomstolen sagt i andra äldre domar.

Fallet med mentalskötaren inträffade för över 30 år sedan. I dag finns nya arbetsrättsliga regler kring kränkningar i föreskriften 2015:4, ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”, Osa. Föreskriften skulle kunna användas i liknande ärenden i dag, anser Henric Ask.

– Om det är kollektivavtalsbrott när arbetsrätten utövas i strid mot lag och god sed kan man i domstolsprövningen hämta innebörden av god sed från föreskriften. Där står hur man ska bete sig mot varandra på arbetsplatsen, säger han.

– I den här bemärkelsen är inte förskriften prövad. Det skulle definitivt behövas och jag skulle inte vara främmande att göra det.

Genomgången i Ny Juridik av Henric Ask och Bo Ericsson visar också att olika former av kränkningar och trakasserier har prövats många gånger i Arbetsdomstolen.

Vid sidan av arbetsrättsliga prövningar av kränkande särbehandling finns det omtalade brottmålet Krokom­fallet där en manlig socialsek­reterare tog livet av sig den 10 juni 2010. Frågan var om mobbning av den närmaste chefen var orsaken. Två av kommunens högre chefer ställdes till svars för arbetsmiljöbrott och vållande till annans död. Hovrätten kom fram till att den utredning om kränkande särbehandling som utförts var undermålig, men kraven i arbetsmiljölagen och föreskrifterna var så otydliga att cheferna inte kunde sägas ha varit oaktsamma.

– Målet visar att det inte går att tänka i termer brott och straff när det gäller mobbning i arbetslivet, säger Peter Andersson, lektor på juridiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Han var inte förvånad över att cheferna friades från åtalet.

Men sedan målet prövades i hovrätten har den nya föreskriften, Osa:n, trätt i kraft. Peter Andersson tror dock inte att de nya reglerna skulle ha ändrat utslaget.

– Jag gissar att det skulle bli detsamma.

Hans bedömning bygger bland annat på två avsnitt i de allmänna råden till Osa:ns paragraf 14. Där skriver Arbetsmiljöverket att en undermålig utredning kan vara skadlig ur arbetsmiljö- och hälsosynpunkt, och ställer krav på tillräcklig kompetens vid utredandet. Myndigheten poängterar därefter att arbetsmiljölagstiftningen inte reglerar frågor om kompensation och skuld.

– Där säger de igen att lagstiftningen är förebyggande och inte handlar särskilt mycket om arbetsmiljöbrott.

När det gäller praxis kring kränkande särbehandling finns inom arbets­miljö­lagstiftningen en hel del förelägganden och förbud som Arbets­miljö­verket utfärdat, förklarar Peter Andersson.

– Verket kräver handlingsplaner, men även att arbetsgivaren ska vidta åtgärder mot kränkande särbehandling och redovisa de kunskaper som finns inom organisationen.

Han ser vissa positiva effekter av Osa:n.

– Utan att ha gjort en fullständig undersökning tror jag att det skett en förbättring i perspektivet att det är lättare att ställa krav med de nya föreskrifterna.

Fall som prövats av domstol

Kränkningar i förhållande till Lagen om anställningsskydd, Las

Det finns mål i Arbetsdomstolen där den som agerat kränkande skilts från anställningen. Andra gäller framprovocerad uppsägning.

Arbetsdomstolen, AD, 1991 nr 93: En arbets­givare hade vid flera tillfällen och i stigande grad på ett burdust sätt kritiserat en ung arbetstagare. Kritiken var inte alltid berättigad. Den anställde sa upp sig. AD konstaterade att arbetsgivarens sätt att kritisera var anmärkningsvärd och att ett beteende av det slaget inte var försvarbart ens om det fanns fog för kritiken av arbets­tagaren. AD ansåg att arbetsgivaren hade skilt arbetstagaren från anställningen och ut­dömde både allmänt och ekonomiskt skadestånd.

Kränkningar i förhållande till diskrimineringslagen

AD, 2013 nr 29: En kvinnlig arbetstagare blev vid anställningen i en klädesaffär beordrad att bära en namnbricka där hennes BH-storlek framgick. Vid en fråga om hon var tvungen att bära skylten var svaret att hon skulle sluta ”fjanta sig”. Hon vågade inte protestera mer, eftersom hon var i behov av jobb. Arbetsdomstolen fann att kvinnan var kränkt av tvånget att bära skylten och kopplade det till kön. Hon tilldömdes diskrimineringsersättning.

Kränkningar i förhållande till arbetsmiljölagen

Hovrätten för nedre Norrland dom i mål B 399-14: En socialsekreterare tog livet av sig 2010 efter att ha känt sig mobbad av en ny chef. Den mest uppmärksammade delen i domen gäller arbets­givarens mobbningsutredning. Hovrätten konstaterade att den hade stora brister och var genom­förd på ett oaktsamt sätt. Det var inte straffbart, eftersom tydliga föreskrifter saknades om hur sådana utredningar skulle genomföras. Arbetsmiljölagstift­ningen var dessutom så generell att den gav utrymme för olika tolkningar.

Calle von Scheele

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna