Selberg: Transport har rätt att utesluta SD-politiker

2021-08-03 12:13  
Niklas Selberg, universitetslektor vid Lunds universitet. Foto: Privat

DEBATT. Fackföreningars rätt att utesluta medlemmar är vidsträckt. Europakonventionen ger Transport rätt att utesluta SD-politiker, skriver universitetslektor Niklas Selberg, som menar att om Sverige inte ska bryta mot konventionen måste hovrätten ändra tingsrättens dom.

Domstolarnas möjligheter att överpröva och undanröja fackföreningars uteslutningsbeslut är mycket små – detta följer av Europakonventionens skydd för föreningsrätten. Den tingsrättsdom som undanröjt Transportarbetareförbundets uteslutning av en SD-politiker är därför felaktig och ska ändras av hovrätten.

Transport anser att det är illojalt och stadgebrott att som medlem i Transport kandidera för kommunpolitiska uppdrag för SD och uteslöt därför en medlem. Stockholms tingsrätt undanröjde i en dom i mars i år uteslutningsbeslutet, men dömde inte ut något skadestånd till den uteslutne. Båda parter har överklagat domen som inom kort ska prövas i hovrätten.

I sin dom har tingsrätten genomfört en lojal tillämpning av den nedärvda formeln för bedömning av uteslutningar ur ideella föreningar – och arbetstagarorganisationer är ju just ideella föreningar. Problemet är att de utgångspunkter från rättspraxis och juridisk forskning som tingsrätten tillämpat är ålderstigna och inte beaktar efterföljande rättsutveckling som innebär att fackföreningar omfattas av särskild lagstiftning. Den klassiska modellen utgår helt korrekt från att ideella föreningars autonomi i relation till staten innebär att domstolars utrymme att överpröva sådana föreningars beslut är kringskuret. Det äldre rättsläget innebär emellertid att domstolen får överpröva fackföreningens uteslutningsbeslut om medlemskapet ska anses vara av särskild ekonomisk betydelse för den uteslutne medlemmen – och uteslutning är då tillåten endast om medlemmen visat stor illojalitet mot organisationen eller då stadgebrottet varit allvarligt.

Den ovanstående nedärvda formeln utgår alltså från att fackföreningar ska bedömas som en ideell förening och fokuserar dessutom helt på relationen mellan den uteslutne medlemmen och den organisation som fattat uteslutningsbeslutet. Eftersom detta synsätt inte beaktar den internationella särreglering som är tillämplig på just fackföreningar som en särskild kategori av ideella föreningar hamnar tingsrättens dom i strid med bland annat Europakonventionens artikel 11 om föreningsrätt.

Fackföreningar är föremål för särskild reglering i det internationella systemet för skydd av mänskliga rättigheter: bland annat i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, Europakonventionen från 1950, Europarådets sociala stadga, reviderad 1997 samt Internationella arbetsorganisationens ILO konventionen nr 87 från 1948.

Av störst intresse i detta sammanhang är Europakonventionens artikel 11, som domstolen tillämpade i sitt mål ASLEF mot Förenade kungariket (Storbritannien) 2007. Jag menar att denna dom reglerar domstolars utrymme att överpröva uteslutningar ur fackförening på grund av medlemmens politiska hemvist och att den klassiska nedärvda svenska formeln för denna bedömning är obsolet och måste överges. I ASLEF-domen lanserade Europadomstolen ett perspektivskifte: Uteslutningsärenden ska inte uppfattas endast som en fråga i relation mellan utesluten medlem och uteslutande organisation, utan i stället som en problematik i relation mellan olika grupper av medlemmar (alltså den uteslutne respektive de i den uteslutande organisationen) – som alla har föreningsrätt.

I målet ASLEF mot Förenade Kungariket hade en facklig organisation uteslutit en medlem som samtidigt var aktiv i British National Party. Den nationella domstolen ogiltigförklarade uteslutningen och ålade fackföreningen att under skadeståndsansvar återta medlemmen. Fackföreningen som beslutat om uteslutningen tog målet till Europadomstolen under påstående att dess föreningsrätt enligt EKMR artikel 11 hade kränkts eftersom staten lagt sig i hur fackföreningen definierade sin medlemskrets. Europadomstolen gav organisationen rätt.

I ASLEF-domen yttrade Europadomstolen att kärnan i föreningsfriheten är att individen ska skyddas från ingrepp från statliga myndigheter som hindrar hen att gå med i föreningar. Rätten att med stöd av artikel 11 bilda fackföreningar, fortsatte domstolen, inbegriper rätten att formulera sina egna stadgar och själv ombesörja sina angelägenheter såsom följer av ILO-konventionen nr 87.

Det mest centrala är att Europadomstolen härleder en rätt för fackföreningarna att fritt definiera vem som får organisera sig i föreningen ur arbetstagarens rätt i relation till arbetsgivaren att fritt välja om hen vill organisera sig i en fackförening eller inte. Föreningsfriheten, menar Europadomstolen, kan inte innebära en skyldighet för föreningar att ge medlemskap till alla som vill ha det. Endast det faktum att fackföreningarnas uppgift är att skydda arbetstagarna på arbetsmarknaden ger arbetstagarna inte rätt att gå med i vilken organisation de vill. Enligt Europadomstolens analys ska även föreningsfriheten för den uteslutande organisationens medlemmar beaktas: om de inte har rätt att kontrollera förutsättningarna för medlemskap kränks deras föreningsrätt enligt artikel 11.

När en domstol, till exempel Stockholms tingsrätt, underkänner en fackförenings uteslutningsbeslut kränks den organisationens medlemmars föreningsrätt. Tingsrätten har alltså uppfattat föreningsrätten på ett ensidigt sätt och har missat implikationerna av att i det aktuella målet har flera parter föreningsrätt. Staten genom tingsrätten har enligt min bedömning överträtt EKMR artikel 11 i relation till Transportarbetareförbundet. Eftersom det klassiska rättsläget inte bygger på lagstiftning utan på domstolspraxis från bland annat Högsta domstolen och uttalanden i den rättsvetenskapliga litteraturen kan hovrätten utan agerande från riksdagens sida korrigera rättsläget så att det blir i överensstämmelse med internationella mänskliga rättigheter om föreningsrätt.

Sammanfattningsvis innebär föreningsrätten att arbetstagarorganisationer har vidsträckta möjligheter att utesluta medlemmar (det vill säga också på grund av illojalitet i relation till organisationens målsättningar) utan att dessa medlemmar kan utverka att domstol underkänner uteslutningsbeslutet. Det är här fråga om att den uteslutande organisationens medlemmars föreningsrätt väger tyngre än den uteslutne medlemmens intresse av fortsatt medlemskap. Transport har därför rätt att besluta om uteslutning av medlemmar, till exempel sådana som kandiderar för kommunpolitiska uppdrag för SD, utan att domstol kan överpröva och undanröja detta beslut.

Fackföreningarna är oerhört viktiga för att reglera den svenska arbetsmarknaden – men de är inte en del av statsapparaten. Arbetstagarorganisationer är ideella föreningar som omfattas av särreglering som ger dem ett särskilt starkt skydd för sin autonomi i relation till både stat och arbetsgivare – och just därför kan de spela denna viktiga roll för att reglera den svenska arbetsmarknaden. Tingsrättens dom innebär att staten kränkt Transports medlemmars föreningsrätt genom att bestämma över organisationens gränser och dess kriterier för medlemskap, och för att Sverige inte ska bryta mot Europakonventionen måste domen nu ändras av hovrätten.

Denna tvist mellan utesluten medlem och fackförening framstår som mer betydelsefull än många tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare – tvisten rör arbetstagarorganisationens autonomi från staten och därför dess essens.

 

Niklas Selberg, universitetslektor

Juridiska fakulteten vid Lunds universitet

 

Artikeln bygger på en längre uppsats i Juridisk tidskrift. Associationsrättsliga principer och mänskliga rättigheter. Uteslutning ur ideell förening som är fackförening, arbetstagares föreningsrätt och fackföreningars oberoende (fri åtkomst).

Länk till Europadomstolens dom.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna