Svårreglerade anställningar för gränslösa testare

2019-08-22 00:00 Ulrika Fjällborg  
Jonna Knibestöl.

Gig-företagande. Testbirds affärsidé är att låta många människor testa till exempel mjukvara för att upptäcka problem eller buggar innan produkterna släpps på marknaden. Företaget har en anställd i Sverige, som arbetar från ett kontorshotell.

Bolaget grundades 2011 och har runt 100 anställda, och har huvudkontor i München, Amsterdam och London. Men kunder och testare finns över hela världen.

Eftersom arbetsplatsen ligger på inter­net är det mer rättvisande att prata språkgemenskap än nationalitet, säger hon. Testbirds finns på svenska snarare än i Sverige.

Testarna gör det på sina egna en­heter, under riktiga förutsättningar. På så vis blir en enorm kombination av enheter och operativsystem tillgängliga för marknaden. Runt 9 000 svenskar är registrerade, över 300 000 personer i hela världen.

– Det kan vara ett företag som vill släppa sin produkt på en ny marknad och söker lokala användare som kan utvärdera den, säger Jonna Knibestöl som tills nyligen var marknadsansvarig för Testbirds i Sverige. Hon poängterar att deras användare har arbetsuppgifterna som ett av flera extra­knäck.

– Ingen av våra medlemmar jobbar ens i närheten av halvtid åt oss. De är frilansare, inte anställda.

Har man inte anställda kan man inte teckna kollektivavtal, men det tyska moderbolaget och IG Metall initierade 2015 en uppförandekod, code of conduct, som en branschstandard för crowdworkingplattformar i Europa. Nu i juni ska den revideras. De har också ett råd – en jurist, en från företaget, en från facket och en crowdworker – som ska hjälpa till vid tvister. I Sverige sam­arbetar Testbirds med Unionens digitala ombudsman.

Läs mer: ”Jag ser uppdragen mest som en hobby”

– Det är viktigt för oss att erbjuda schyssta villkor för att skapa motivation för att jobba hos oss. Våra testbirds är ju det vi erbjuder våra kunder, säger Jonna Knibestöl.

Precis som egenanställningsföretagen gjort håller gig-plattformarna på att organisera sig. I Shared Economy Sweden har sex företag – Triple, Yepstr, Heetch, Taskrunner, Tech­buddy och Tiptapp – bildat vad som kan kallas ett embryo till branch­organisation. Syftet är att göra det lätt att göra rätt för alla inblandade. Till exem­pel strävar de efter att plattformar ska redo­visa inkomster för sina giggare och betala in deras skatt, främja schyssta villkor och balansera konkurrensen. På så vis vill de påskynda och stärka delningsekonomin.

Även Arbetsförmedlingen har engagerat sig i gig-marknaden. I sam­arbete med företag driver de initiativet Jobtech, där man kan söka även kortare, tillfälliga jobb. Men myndigheten är kluven. I en färsk rapport, publicerad i april 2019, betonas vikten av dialog med parterna när det gäller hur trygghetssystemen ska anpassas till att omfatta giggare.

– Hos oss tycker en del att det är bra och kan informera arbetssökande om de här jobben, medan andra är oroliga och menar att det här bara skapar mer problem på sikt. Eftersom man bara är anställd så länge uppdrag pågår ligger haken i huruvida man har rätt till a-kassa eller inte mellan uppdragen, säger Thomas Wengholm, samordnare av Arbetsförmedlingens

Starta eget-program, till tidningen Dagens Arena.

Tillfälliga inhopp

Att gigga, det vill säga göra tillfälliga inhopp på olika jobb är inget nytt. Men digitaliseringen har fått marknaden att explodera genom till exempel appar som Uber, Taskrunner och Foodora.

Det finns inga tydliga siffror som anger hur många som arbetar inom den här sektorn. Europeiska tjänstemannafacket gjorde år 2016 hade då 700 000  svenskar någon gång någon gång tagit ett tillfälligt gig, uppger Sveriges Radio i podden ”De nya Daglönarna”. Men Statistiska Centralbyrån bedömt att det rör sig om en tiondel så många som aktivt jobbar på det här sättet.

Gig

Beteckningen gig är amerikansk slang för föreställning eller konsert och kommer från musikbranschens sätt att arbeta där artister gör tillfälliga konserter, gig.

Ulrika Fjällborg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt