”Svenskt Näringsliv hade kunnat skruva i alla strejkrättsreglerna”

2019-03-19 11:56 Lena Gunnars  
Utredningen om strejkrätten går vidare trots att konflikten i hamnarna nu är löst. Men kritiska röster anser att hela förslaget nu borde dras tillbaka. Illustration: Ola Skogäng

Lagförslag. Att konflikten mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar är löst förändrar inget vad gäller planerna på inskränkningar i strejkrätten, slår arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) fast.Flera LO-förbund var först öppet kritiska till att utredningen inte drogs tillbaka, men de valde till sist ändå att stå bakom lagförslaget.

Matts Jutterström, förbundsordförande för fackförbundet Pappers, var en av dem som först ville dra tillbaka utredningen. Han ser egentligen ingen anledning till att genomföra lagförslaget nu när konflikten i Göteborgs hamn är löst.

– Vi var kritiska redan när utredningen skulle tillsättas. Man kan ju inte lagstifta på grund av en enskild arbetsplats i Sverige, APM Terminals i Göteborg, säger han.

Läs mer: Forskaren kritisk till förslaget om strejkrätt

Efter stor vånda sa Pappers ändå ja till det liggande partsförslaget i somras. Förslaget har nu varit ute på remissrunda. När nyheten kom om att konflikten i Göteborgs hamn var löst ville bland annat Pappers, Fastighets och Byggnads dra tillbaka utredningen.

Men under ett möte med LO:s styrelse valde de att fortsatt stå bakom lagförslaget, tillsammans med hela LO. Matts Jutterström säger till Lag & Avtal att han valde mellan två onda ting.

Läs mer: Las fick huvudrollen i regeringsbildningen

– Annars skulle Svenskt Näringsliv ha kunnat ta en taxi ner till riksdagen och beställa de åtgärder det vill ha. Det är 60 procent borgerlig majoritet där. Svenskt Näringsliv skulle säkerligen få igenom begränsning av sympatiåtgärder, politiska strejker och hade kunnat börja skruva i alla strejkrättsreglerna, säger Matts Jutterström.

Remissvar på parternas lagförslag

Lagförslaget som varit ute på remiss består av två delar:

En begränsning av strejkrätten i situationer där en arbetsgivare redan är bunden av kollektivavtal för arbetet i fråga.

Ett förbud mot strids­åtgärder i rättstvister.

Parterna själva, Svenskt Näringsliv, LO, TCO och Saco, är positiva till förslaget. Men i sitt svar trycker de särskilt på vikten av att reglerna genomförs så snabbt som möjligt. Helst redan från och med den 1 juli 2019. De menar att eftersom det redan finns ett brett stöd i riks­dagen för förslaget borde det vara möjligt med snabbare behandling.

Hamnarbetarförbundet är i sitt svar kritiska till i princip hela innehållet i förslaget och ser stora risker för så kallade gula fack och dumpning av löner och villkor. För det egna förbundets del pekar Hamnarbetarförbundet på att Arbetsdomstolen enligt förslaget ska väga in om de fackliga kraven kan betraktas som trovärdiga mot bakgrund av fackförbundets historia, till exempel om facket brukar träffa kollektivavtal. Hamnarbetarförbundet menar att sådana bedömningar är diskriminerande för fackförbund som inte har avtal i dag.

Och så här låter det i några av de andra 30 remis­svaren:

DO: Har inga speciella synpunkter.

Medlingsinstitutet: Det är rimligt att begränsa möjligheterna att vidta stridsåtgärder i förhållande till redan kollektivavtalsbundna arbetsgivare och i samband med rättstvister.

Bra att det läggs fast en skyldighet att förhandla om och precisera vilka krav man ställer i de aktuella situationerna innan en stridsåtgärd kan vidtas.

Orsaken till varsel i situationer där arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal är inte sällan en blandning av rätts- och intressekonflikter.

Konflikter mot arbetsgivare som har kollektivavtal är mycket ovan­liga.

Brandmännens Riksförbund: Säger nej till alla förslag i promemorian. Förslagen kommer främst att påverka organisationer som inte tillhör LO, TCO och Saco. Trots detta är det dessa parter som kommer med förslagen.

Förslagen är vaga och ger utrymme för tolkning. AD behöver därför sannolikt i praktiken vara en instans som avgör dessa tolkningsfrågor.

Makten över stridsåtgärdsbegreppets tillåtlighet kommer i viss mån att förskjutas till Arbetsdomstolen, som är partssammansatt domstol med ledamöter som nu vill genomföra de föreslagna förändringarna i mbl. Det ger ytterligare maktförskjutning. Inte heller är det tillräckligt övervägt vilka konsekvenser förslagen skulle få. Delar farhågan om uppkomst av gula fack.

Arbetsdomstolen: Konsekvenserna bör analyseras närmare och utformningen ses över. Arbetsdomstolen ser bland annat risk för att politiska strejker skulle bli olagliga för både kollektivavtalsburna organisationer och arbetstagare och för utanförstående organisationer och arbetstagare. Detta eftersom:

”Den politiska strejken riktas mot en kollektivavtalsburen arbetsgivare och syftar inte till att uppnå kollektivavtal”, skriver domstolen i remissvaret.

Bankinstitutets arbets­givar­organisation: Förslaget innebär ett steg i rätt riktning för att stärka kollektivavtalens fredsbevarande funktion och arbetsgivarens incitament att teckna kollektivavtal. En viktig förutsättning för den svenska arbetsmarknads­modellen.

Regelrådet: Konsekvens­utredningen upp­fyller inte kraven om förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning, bland annat när det gäller beskrivningen av berörda företag, kostnadspåverkan och påverkan på konkurrensförhållanden. Konsekvensutredningen håller därför i sin helhet inte tillräcklig kvalitet.

Arbetsgivarverket: Tillstyrker förslaget.

Juridiska fakulteten, Lunds universitet, Birgitta Nyström: Ingen av de båda delarna i lagförslaget strider mot Sveriges internationella åtaganden. Parterna har tagit sitt ansvar i och med lagförslaget som syftar till att begränsa solospelare som hotar balansen i den svenska modellen. Men det är ändå anmärkningsvärt att det varken görs några reflektioner om inskränkningar i en viktig och grundläggande rättighet eller några överväganden om en situation där de etablerade organisationerna gemensamt kan föreslå lagstiftning som begränsar andra organisationers handlingsutrymme. Hur förslagets genomförande kan komma att påverka den svenska arbetsmarknaden och konflikträtten i stort är alltid svårt att bedöma, särskilt med tanke på de outvecklade resonemangen i promemorian.

Utdrag ur föreslagna bestämmelsen 41 d §:

”En arbetstagare får inte vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som redan är bunden av ett kollektivavtal för arbetet i fråga: 1. om åtgärden inte har till ändamål att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt mellan arbetsgivaren och den arbetstagarorganisation som vidtagit stridsåtgärden.”

Lena Gunnars

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna