Tatuerade polisen: Jag är van vid reaktioner

Veronica Blomquist är förmodligen Sveriges mest tatuerade kvinnliga polis. Lag & Avtal träffar henne en ­ledig dag. De synliga tatueringarna lyser på hennes bara hud.

En amerikansk flagga ringlar ner från axeln utmed höger arm och under den står frihetsgudinnan i en version där huvudet förvandlats till kranium. På vänster arm några stora utspridda stjärnor.

– Det här är min stil och personlighet. Jag söker spänning, och är i grunden rätt tuff. Sedan tio års ålder har jag haft extrema hårfärger.

– Som polis vill jag inte bara hjälpa människor, utan gillar också spänningen i att inte veta vad som väntar under en arbetsdag. När vi rycker ut, kör med blåljus, känner jag adrenalinkicken.

Men det är inte bara tuffa Veronica som tatueringarna speglar. Hennes barns namn finns kärleksfullt förevigade på huden, liksom porträttet på hennes förra hund. Under evighetstecknet står initialerna V och L. Hennes bästa väninna Lena har samma tatuering i nacken.

För Veronica är det viktigt att få vara den hon är även under tjänst­görings­passen i polisuniform. Hennes stil går hem hos både allmänhet och buset.

– Många kriminella har tatueringar. När de ser mina får vi något att prata om och en relation som skapar lugn vid ingripandet, och gör det enklare.

Hon har liknande erfarenheter från patrullnätter vid Stureplan i Stockholm. Festande och förfriskade ungdomar vände sig helst till henne, inte till hennes kolleger.

– Ja, de gick fram till mig för att jag såg annorlunda ut. De vågade ta kontakt och fick en positiv bild av polisen.

Veronica är van vid de reaktioner som hennes annorlunda polisutseende väcker, inte minst när hon haft starka hårfärger eller burit dreadlocks och rastaflätor. Ofta har turister kommit fram och gillat vad de sett: en ­polis som går utanför normen.

Tatueringar och extrema hårfrisyrer är en viktig del av Veronica, men det finns regler för utseendet i polisyrket som hon inte överträder.

Uniformen ska bäras med värdighet. Persedlar får inte blandas hur som helst. Det är till exempel viktigt att vara enhetligt klädd i patrullen.

Den ene polisen kan inte gå omkring i pikétröja, medan den andra väljer uniformens jacka. Den i patrullen som är äldst i tjänst bestämmer hur man ska vara klädd under passet.

– När vi är utomhus ska vi ha båtmössan på huvudet. Det tycker jag är viktigt av säkerhetsskäl. Om vi rör oss i en trång folksamling och något ­händer måste vi kunna känna igen kollegerna bland alla huvuden.

Uniformsreglerna säger att man inte får bära slips till den kortarmade ljusblå polisskjortan, men Veronicas hardcoreversion av frihetsgudinnan är inget regelbrott när den syns tydligt på den bara underarmen.

Även om polismyndigheten är mer tolerant mot tatueringar än många andra arbetsgivare är det inte helt fritt fram. Veronica anser att poliser som vill tatuera sig måste göra det med omdöme och tänka på vad som blir synligt när uniformen är påtagen.

– Om du tatuerar in ett klubbmärke ska det vara dolt. Om en polis med AIK:s märke på underarmen ingriper under ett derby mot en Djurgårds­supporter kan det bli problem och konfrontation.

– Tatueringen blir en säkerhetsrisk för dig, men också för de kolleger som du tjänstgör tillsammans med.

Detsamma gäller till exempel religiösa symboler. Man måste vara försiktig med att visa ett kors i kedja runt halsen. Både vittnen och brottsoffer kan sluta prata om de möter en ­polis med symboler där man tar tydligt ställning i en känslig fråga.

– Polisen ska se välordnad ut och vara politiskt och religiöst obunden, säger Veronica.

Men du har ju själv den amerikanska flaggan väl synlig. Kan inte det skapa problem?

– Jag tycker om motivet. Det är ­inget ställningstagande för USA eller landets politik.

– Jag hade inte besökt landet tidigare när jag reste dit för ett år sedan. Det blev en fantastisk upplevelse. Människorna är öppna, trevliga och gästvänliga. Jag kan verkligen stå för den tatueringen.

Gillar du den här artikeln? Gilla oss på Facebook