Tillfälliga vitesförbud nytt redskap för företagen

2019-06-20 00:00 Jonna Söderqvist  

Företagshemlighetslagen. Med den nya företagshemlighetslagen kan företag använda vitesförbud för att stoppa anställda som skaffar sig eller har hemlig information från att använda den.– Min uppfattning är att vitesförbud används som hot för att förhindra tillåten konkurrens, säger chefsjurist Sara Kullgren på Ledarna.

En anställd som skaffar sig eller innehar företagshemligheter kan bryta mot företagshemlighetslagen. Det kan alltså räcka med att hen laddar ner eller mejlar sig själv kundlistor eller ritningar, även om hen inte använder sig av informationen. Det är en av de stora ändringarna i den nya lagen, som trädde ikraft i juli i fjol. Tidigare var det inte ett brott mot lagen förrän den anställda använt sig av informationen.

Den nya lagen märks av, anser fackförbundet Ledarna, som organiserar chefer, och Unionen, som organiserar privata tjänstemän.

– Lagändringen har gjort att våra medlemmar får skadeståndsanspråk riktade mot sig i ett tidigare skede, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Företagen kan stoppa anställda från att utnyttja hemlig information i konkurrerande syfte med hjälp av tillfälliga, interimistiska, vitesförbud, alltså att en domstol vid vite kan förbjuda en person att angripa och utnyttja den hemliga infor­mationen. Det är ett nytt redskap i lagen, som företagen har börjat använda sig av alltmer.

På Unionen, som företräder privata tjänstemän, har antalet ärenden som berör företagshemlighetslagen ökat från 3-4 per år till 7-8 sedan den nya lagen trädde ikraft.

På Ledarna är oron stor för att tillfälliga vitesförbud blir alltför ingripande och begränsande för en tidigare anställd. Sara Kullgren, chefsjurist på förbundet, nämner ett fall från maj i år där en tidigare anställd stämdes med ett hot om vite på en miljon kronor för varje överträdelse att bereda sig tillgång till, skaffa, röja eller utnyttja information som skulle kunna komma från den tidigare arbetsgivaren. Det är många gånger oklart för den som blir stämd vad man till exempel menar med konkurrerande verksamhet eller vilken information som var hemlig, anser hon.

– Om en tidigare anställd har ett så stort vite hängande över sig är det oftast bara att lägga ner sin nystartade verksamhet. Min uppfattning är att vitesförbud används som hot för att förhindra tillåten konkurrens, säger hon.

Martin Wästfelt ser dock en fördel för anställda med att företagen kan agera tidigare. I det skedet handlar det om vitesförbud och allmänt skadestånd, men inte ekonomiskt skadestånd, eftersom det inte hunnit uppstå ekonomisk skada.

– Det betyder att skadeståndsanspråken är mindre än de som krävs när skadan redan är skedd.

Om den tidigare anställda redan utnyttjat informationen som arbets­givaren anser vara en företagshemlighet, kan företaget kräva ekonomiska skadestånd som ligger på flera miljoner kronor.

– Vi har varit bekymrade över de enorma skadeståndsanspråken, som ofta varit fluffigt formulerade, säger Martin Wästfelt.

Han får medhåll av Sara Kullgren som anser att det ofta är svårt för arbets­givaren att lämna ett underlag för varför skadestånden är så höga.

– Då kan domstolen göra skälighetsbedömning, men den är oförutsägbar och rättsosäker för en drabbad person.

Var mätresultat företagshemlighet?

Den första tingsrättsdomen som kom gällande den nya lagen överklagades till Svea hovrätt i februari i år. Båda domstolarna gjorde samma bedömning.

Fallet gällde ett företag som sysslar med antennsystem för 4g- och 5g-näten. Företaget ville att tingsrätten skulle besluta interimistiskt att förbjuda en konsult tillika vd och styrelseledamot i bolaget vid vite av en halv miljon kronor att utnyttja eller röja olika typer av mätresultat som tagits fram genom tester med kunder.

Rätten ansåg att informationen, i det här fallet mätresultat, var en företagshemlighet. Men före­tagets talan föll ändå, bland annat på grund av att det inte tillräckligt precist klargjort vilken information som var hemlig.

Tingsrätten skrev bland annat att vissa delar av den aktu­ella informationen redan blivit offen­tlig genom till exempel publicering på hemsidor och därför går det inte att med tillräcklig precision klar­lägga vilken information som utgör företagshemlig­heter.

Så ändrades företagshemlighetslagen

* Sverige har till skillnad från många andra europe­iska länder haft en företagshemlighetslag sedan 1990.

* Den nya företagshemlighetslagen trädde i kraft den 1 juli 2018.

* De största ändringarna var att förberedelse på angrepp blev olagligt, att företag kan använda tillfälliga vitesförbud för att hindra angrepp och att det ställs högre krav på att företag ska tydliggöra vilken information som är hemlig.

* Baserar sig på ett EU- direktiv från 2016.

* Tvister som berör före­tags­hemlig­hets­lagen avgörs i domstol eller genom skiljeförfarande. De kan också komma att avgöras i EU-domstol.

Jonna Söderqvist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Lag & Avtal.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Lag & Avtal eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Fråga experterna

Arbetsrätt