Anställningsskydd Var det rätt att säga upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist?

Publicerad Uppdaterad


Bakgrund: En kvinna anställdes som barnsköterska av bolaget i februari 2004. I maj samma år tillsvidareanställdes hon som föreståndare för en förskola. Den 29 juni 2004 sades hon upp på grund av arbetsbrist. I uppsägningshandlingen gavs inte någon fullföljdshänvisning, det vill säga någon hänvisning om hur man överklagar. Bolaget primärförhandlade inte. Man betalade inte heller ut slutlön enligt förbundets krav.
Lärarförbundet: Det fanns inte saklig grund för uppsägningen.
Förbundet yrkar 60 000 kronor i allmänt skadestånd till föreståndaren för den felaktiga uppsägningen och
15 000 kronor för utebliven fullföljdshänvisning. Förbundet yrkar 15 000 kronor i allmänt skadestånd för egen del för brott mot bestämmelsen att betala den lön förbundet krävt och 50 000 kronor för brott mot skyldigheten att primärförhandla.
Arbetsgivarparterna bestrider. Föreståndaren har sagts upp på grund av arbetsbrist. Uppsägningen var därför sakligt grundad. Att fullföljdshänvisning inte angavs i uppsägningshandlingen, att hennes innestående lön inte omedelbart betalades ut samt att bolaget inte tog initiativ till förhandling med förbundet ska inte leda till skadeståndsskyldighet.
Domskäl: Av utredningen framgår att bolagets ställföreträdare kände viss oro för den fortsatta verksamheten i bolaget. Bolaget hade dock inte beslutat om eller annars vidtagit någon åtgärd som visar att bolaget avsåg att lägga ner eller inskränka verksamheten.
När föreståndaren sades upp var hon förskolans enda anställda och hon hade bara en månads uppsägningstid.
Arbetsdomstolen finner att det inte är bevisat att det förelegat arbetsbrist i anställningsskyddslagens mening när bolaget sade upp föreståndaren. Skadeståndet bör bestämmas till 60 000 kronor.
För den uteblivna fullföljdshänvisningen ska bolaget betala 10 000 kronor till föreståndaren.
En arbetsgivare måste ta initiativ till förhandling eller ytterst till rättegång, när tvist uppstår om lön till en arbetstagare. Om en arbetsgivare underlåter detta, blir han skyldig att betala ersättning med det belopp som har krävts från arbetstagarsidan, om inte kravet är oskäligt.
Eftersom bolaget underlät under lång tid att betala den aktuella lönen måste bolaget betala skadestånd till förbundet. Domstolen bestämmer detta till 15 000 kronor.
Bolaget tog inte initiativ till någon primärförhandling trots att uppsägningen omfattades av den primära förhandlingsskyldigheten. Arbetsdomstolen bestämmer skadeståndet för detta till 25 000 kronor.
Domslut: AD förpliktar bolaget att betala 70 000 kronor i allmänt skadestånd till föreståndaren och 40 000 kronor till förbundet. Två ledamöter var skiljaktiga.

Prenumerera på Lag & Avtal Digital


Tillgång till alla låsta artiklar, våra premiumnyhetsbrev,
e-tidningen på webben eller i appen. Ett år för 7 995 kr (ex moms).
Förnyas automatiskt. Avsluta enkelt.


Fortsätt →