DOMSREFERAT

Arbetsgivare måste betala terminalglasögon

Shutterstock

EU-direktivet om arbete vid bildskärm kräver att arbetsgivaren ersätter arbetstagarens kostnader för glasögon till följd av arbetsrelaterade synskador. Sådana glasögon får även användas av arbetstagaren på fritiden. Det fastslog EU-domstolen i ett mål rörande en arbetstagare på den rumänska migrationsmyndigheten.

Fakta i målet

Dom: ECLI:EU:C: 2022:1020, 22 dec, 2022.

Mål: C-392/21.

Parter: TJ mot Rumäniens migrationsmyndighet.

Saken: Arbetsmiljö.

Sammansättning: 5 domare.

En kontorsarbetare vid migrationsmyndigheten i Rumänien blev av en specialistläkare rekommenderad att byta glasögon. Eftersom den rumänska sjukvården inte bekostade glasögonen menade han att arbetsgivaren borde göra det, eftersom synförsämringen berodde på att han under lång tid arbetat vid bildskärm på kontor. Arbetsgivaren vägrade att bekosta glasögonen. Enligt rumänsk rätt är en arbetsgivare bara skyldig att ersätta glasögon om det är ”nödvändigt”.

Artikel 9 P. 3 i EU:s direktiv om arbete vid bildskärm (90/270) föreskriver att arbetstagare ska få speciella synkorrigerande hjälpmedel som är nödvändiga för arbetet om en ögonläkare fastslagit att det behövs. Den rumänska domstolen frågade EU-domstolen vilka hjälpmedel som omfattades samt på vilket sätt och i vilken omfattning en arbetsgivare är skyldig att ersätta arbetstagares kostnader.

EU-domstolen konstaterade in-ledningsvis i sin dom att det inte finns någon definition av ”speciella synkorrigerande hjälpmedel” i direktivet. Av domen följer att det ska vara synkorrigerande hjälpmedel för skador som har samband med arbetet och inte allmänna synbesvär. Det finns dock inte någon begränsning i att glasögonen bara måste kunna användas vid arbete. Avgörande för om arbetsgivaren ska ersätta glasögon är i stället om synskadorna har samband med arbetet vid bildskärm.

Nästa fråga som EU-domstolen tog ställning till var på vilket sätt arbetsgivaren ska ersätta kostnaderna. EU-domstolen konstaterade att det huvudsakligen kan göras på två sätt. Antingen betalar arbetsgivaren kostnaden direkt eller så ersätter arbetsgivaren arbetstagarens utlägg. Om arbetsgivaren väljer att, som i det aktuella fallet, ersätta arbetstagaren genom ett allmänt lönetillägg så är det förenligt med direktivet, om det allmänna lönetillägget minst täcker arbetstagarens kostnader.