Arbetsgivaren får kräva högskola

Mekanikern hade företrädesrätt. Han fick ändå inget av de sju jobben på bruket, för att han saknade högskoleutbildning.Bolaget gjorde rätt, lyder domen. Men alla ledamöterna håller inte med.

En av Pappers medlemmar hade jobbat som mekaniker på Stora Enso Kvarnsveden i omgångar. I augusti 2011 upphörde anställningen på grund av arbetsbrist. Då anmälde han att han ville åberopa sin företrädesrätt till återanställning.

Sedan dess har sju operatörer anställts på bruket. Medlemmen har inte erbjudits något av jobben.

Pappers: Medlemmen har tillräckliga kvalifikationer för samtliga sju jobb. Bolaget har inte kunnat bevisa motsatsen. Kraven på högskoleutbildning är överdrivna och obefogade när det gäller en företrädesrätt. Ingen av dem som har fått jobben uppfyller helt företagets krav.

Arbetsgivarparterna: Mekanikern uppfyller inte de krav som bolaget ställer på en operatör. Han saknar högskoleutbildning och har inte jobbat som operatör. Alla sju som har anställts har högskolepoäng eller lång erfarenhet.

Arbetsdomstolen: Bolaget har tillämpat sina krav på högskoleutbildning alternativt mångårig erfarenhet vid samtliga anställningar. Bolagets strategi är att öka kompetensen hos de anställda, så högskoleutbildning är ett sakligt grundat krav.

Arbetsgivaren bestämmer kraven. Mekanikern uppfyller dem inte. Inget tyder på att bolaget har försökt kringgå reglerna om företräde till återanställning.

Domslut: Pappers talan avslås.

Arbetsdomstolens ordförande Cathrine Lilja Hansson och ledamöterna Anders Tiderman och Margareta Zandén, utsedda av LO respektive TCO, anser att det var fel att inte erbjuda Pappersmedlemmen de tidsbegränsade anställningarna.

 

Dom 67/13 

Expertens kommentar

Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet:

När AD ställts inför nya propåer om hur begreppet tillräckliga kvalifikationer bör tolkas har den inte tvekat att tillämpa regeln på ett sätt som främjar företagens kompetensförsörjningsbehov. Nu tar domstolen ytterligare ett steg i det successiva avvecklandet av det anställningsskydd som infördes 1974.

Det principiellt viktiga med domen kan beskrivas genom hur arbetsgivarens ståndpunkt framställs i domen: En högskoleutbildning ger en teoretisk grundkompetens med förmåga och metod att tillgodogöra sig komplext material. Högskoleutbildade personer förblir utvecklingsbara under hela arbetslivet och utgör även underlag för intern rekrytering till chefs- och tjänstemannabefattningar. Det är ett helt nytt synsätt som domstolen här anammar, vilket understryks av att arbetsgivaren inte ens har gjort gällande att den förbigångne inte initialt skulle klara av jobbet som operatör. Domen sänder en tydlig signal om vikten av högre utbildning och kommer att få stor betydelse i samtliga fall där begreppet tillräckliga kvalifikationer är relevant, det vill säga i företrädesrätts-, turordnings- och omplaceringssammanhang.

Domen innebär, som Industriarbetsgivarna framhåller i sin kommentar på hemsidan, att det är legitimt att ställa krav på akademisk utbildning för en arbetarbefattning. Detta ställer invanda begrepp på ända och kommer att påverka vem som ska organisera vem och därmed maktbalansen mellan arbetstagarorganisationerna. Det är en dom som definitivt bekräftar att vi gått in i en ny produktionsordning: kunskapssamhället (inte tjänstesamhället). Det är bara att välkomna detta. Men visst innebär det en ytterligare försvagning av anställningsskyddet och man kan hoppas att även de mest inbitna Las-kritikerna nu slutligen inser hur påtagligt arbetsgivarvänlig den svenska anställningsskyddslagstiftningen är.

Parternas kommentarer

Annika Ewerblad, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd:

Jag är naturligtvis besviken över att domstolen ytterligare urholkar anställningsskyddet. Kravet på högskolestudier för ett typiskt arbetarjobb framstår för förbundets medlemmar som klart obefogat och tillämpas inte på andra liknande arbetsplatser. Att domstolens majoritet anser att ett sådant krav kan ställas även när det ostridigt inte behövs för den aktuella tidsbegränsade anställningen är svårförståeligt. Vi tolkar dock domen så att kravet inte skulle kunna upprätthållas till förfång för anställda med flerårig praktisk erfarenhet av aktuellt arbete.

Kajsa Fällström Isaksson, arbetsrättsjurist på Industri­arbetsgivarna:

Domen är viktig eftersom den bekräftar arbetsgivarnas rätt att bestämma kompetenskraven. Att det krävdes högskolestudier till en arbetarbefattning hänger samman med den tekniska utvecklingen. Sådana studier medför, framförde arbetsgivarparterna, en långsiktighet i att arbetstagarna ska kunna möta framtidens behov liksom avancera till mer kvalificerat arbete och befattningar. Bolagens möjligheter att möta den internationella konkurrensen är helt beroende av att arbetstagarna har rätt kompetens.

Elisabeth Vene

Fråga experterna