Beordrad ledighet gav inte rätt till lön
MÅL: A 150/07
SAKEN: Behövde landstinget betala lön för ledighet som
beordrats för att inte bryta mot reglerna om dygnsvila?
Arbetstidslagen reglerar inte frågor om lön, påpekar AD. Om den beordrade ledigheten ska vara betald eller inte beror på kollektivavtalet, som i det här fallet inte var anpassat till de nya reglerna.
Stockholms läns landsting hade stämt fackförbundet SRAT för att inte behöva betala lön för ledighet som var framtvingad av bestämmelserna om dygnsvila.
Tre perfusionister (sådana som sköter Thoraxklinikernas hjärt- och lungmaskiner) vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna hade under februari och mars missat del av sin lagstadgade dygnsvila då de haft beredskapstjänst. När de kom till arbetet nästa dag blev de beordrade att gå hem igen för att uppfylla kravet på dygnsvila. Landstinget gjorde sedan löneavdrag för ledigheten från deras månadslöner.
Fackförbundet krävde att de skulle ha lön för den på så sätt beordrade ledigheten.
Vid den aktuella tidpunkten fanns inget kollektivavtal mellan parterna om hur paragraf 13 första stycket i arbetstidslagen skulle tillämpas eller om hur avvikelse från den skulle göras. Arbetstidslagen reglerar inte frågor om lön, så om ledigheten ska vara betald eller inte är beroende av vad som avtalats mellan parterna, påpekar ad i domen.
Landstingets tolkning att kollektivavtalet ab05 inte ger rätt till lön för denna form av ledighet står mot förbundets tolkning att samma avtal uttömmande reglerar när löneavdrag får göras och eftersom löneavdrag för beordrad ledighet efter bruten dygnsvila inte finns med där, så ska lön betalas. AD håller med landstinget efter att ha konstaterat att varken ordalydelsen i avtalet eller utredningen stöder förbundets tolkning.
Domstolen hänvisar till ett tidigare avgörande (dom 8/1980) och menar att liksom i det målet kan den här beordrade ledigheten ses som en förskjutning av arbetstiden. I det målet uttalade ad också att om en part är missnöjd med avtalets betalningsregler får denne se till att förhandla om ekonomisk kompensation för arbetstidsförändringen.
Domstolen påpekar nu också att skälet till att ändringarna i arbetstidslagen inte trädde i kraft förrän ett och ett halvt år senare för dem som hade kollektivavtal, den 1 januari 2007 i stället för den 30 juni 2005, var att ge parterna möjlighet att omförhandla avtalen.
Landstingen hade rätt att göra löneavdrag på det sätt som skett, avgör ad enhälligt.
Parterna kommenterar domen:
"AD gav oss rätt i tolkningen av arbetstidslagen att vi var skyldiga att lägga ut ledighet efter bruten vila och att det var utan lön."
PETER KARLSSON,
HR-KONSULT, KAROLINSKA
"Vi är förvånade över domen och analyserar nu resultatet, för närvarande kan vi inte bedöma konsekvenserna för våra medlemmar, som är en nyckelgrupp inom sjukvården."
ANITHA WIJKSTRÖ, ORDFÖRANDE SRAT