Blev inte provocerad att säga upp sig

MÅL: B 102/07
SAKEN: Var en egen uppsägning framprovocerad?
Det var inte kommunens passivitet som tvingade den långtidssjuke läraren att säga upp sig själv.
En yrkeslärare som undervisat i fordonsteknik i 30 år vid en av skolorna i Malmö kommun drabbades av en propp i hjärnan 2002. Ett drygt halvår efter att han kommit tillbaka, fick han en skriftlig varning av kommunen. Varningen berodde på att kommunen ansåg att han uppträtt kränkande mot elever.
Läraren avvisade anklagelserna och reagerade så kraftigt på varningen att han blev sjukskriven i januari 2004.
Läraren sade upp sig själv hösten 2005. Då hade han varit sjukskriven i nästan två år. Det sista året hade han varken haft sjukpenning eller arbetslöshetsersättning.
Läraren ansåg att uppsägningen berodde på att kommunen inte gjort tillräckligt för att rehabilitera honom. Han stämde därför kommunen till tingsrätten och yrkade både allmänt och ekonomiskt skadestånd.
När han förlorat målet i Malmö tingsrätt, överklagade han domen till Arbetsdomstolen.
Läraren: Tingsrättens dom ska ändras. Han yrkar dels 100?000 kronor i allmänt skadestånd, dels ekonomiskt skadestånd. Dessutom vill han slippa betala kommunens rättegångskostnader i tingsrätten.
Kommunen: Tingsrättens dom ska stå fast.
Domskäl: En uppsägning som en anställd gör själv kan bedömas som en uppsägning eller ett avskedande från arbetsgivarens sida. Så kan det vara om arbetsgivaren har gjort något som strider mot god sed på arbetsmarknaden eller har handlat otillbörligt på något annat sätt. Arbetsgivaren behöver inte ha haft som syfte att få den anställda att säga upp sig för att en uppsägning ska betraktas som framtvingad.
I det här målet konstaterar Arbetsdomstolen att kommunen borde ha gjort mer för läraren under hans sista anställningsår. Domstolen kritiserar den bristande rehabiliteringen och menar att kommunen till exempel skulle ha undersökt möjligheten att omplacera läraren.
Läraren har å andra sidan inte ställt sig till förfogande för arbete. Och kommunen har inte avslutat hans rehabiliteringsprocess, tvärtom hade han kallats till ytterligare ett rehabiliteringsmöte. Dessutom hade man utan framgång försökt hitta en ekonomisk uppgörelse.
Arbetsdomstolen kommer fram till att kommunen inte har agerat i strid med det som brukar kallas god sed på arbetsmarknaden eller otillbörligt på något annat sätt.
Läraren förlorar alltså tvisten också i Arbetsdomstolen.
Domslut: Arbetsdomstolen fastställer enhälligt tingsrättens domslut. Läraren måste därmed betala kommunens rättegångskostnader även där.
Läs fulltextdomen