Brandmän i beredskap är deltidsanställda

Fyra brandmän i beredskap var deltidsanställda i den bemärkelsen som avses i Las och arbetsgivaren bröt mot bestämmelsen genom att inte erbjuda dem lediga heltidsanställningar.

Brandmännens Riksförbund hade stämt Södra Bohusläns Räddningstjänstförbund. Bakgrunden var att fyra brandmän i beredskap var anställda enligt det så kallade RiB-avtalet. De anmälde till arbetsgivaren att de ville ha högre sysselsättningsgrad enligt Las. Arbetsgivaren anställde därefter 16 heltidsbrandmän, inom ett annat kollektivavtal, utan att erbjuda brandmännen i beredskap högre sysselsättningsgrad.

Parterna är överens om att de fyra brandmännen hade tillräckliga kvalifikationer för de lediga heltidsanställningarna.

Tvisten handlar om ifall de fyra arbetstagarna är deltidsanställda arbetstagare enligt 25 a § anställningsskyddslagens mening och därmed omfattas av företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad. Om så är fallet, är parterna oense om arbetsgivarens behov av arbetskraft skulle tillgodoses genom att de fyra arbetstagarna skulle få anställningar som heltidsbrandmän.

Riksförbundet yrkar på 75 000 kronor i allmänt skadestånd till vardera av brandmännen

i beredskapstjänst.

Anställningen som brandman i beredskap innebär att man står till arbetsgivarens förfogande för att vid behov inom angiven anspänningstid utföra arbete. Enligt Riksförbundet har brandmännens en arbetstid som uppgår till i genomsnitt cirka 17 timmar per månad, vilket motsvarar en sysselsättningsgrad på cirka 10 procent. Riksförbundet menar att brandmännen har en deltidsanställning.

Räddningstjänstförbundet anser att brandmän i beredskap som är anställda enligt RiB inte är deltidsanställda arbetstagare. De har ingen fastställd sysselsättningsgrad och det finns ingen jämförbar heltidsanställning. Anställning enligt RiB är en egen typ av anställning. Eftersom de  inte är deltidsanställda, har de inte någon företrädesrätt till en anställning med högre sysselsättningsgrad.

Vidare menar Räddningstjänstförbundet att arbetsgivarens behov av arbetskraft inte skulle tillgodoses genom att de fyra arbetstagarna anställdes som heltidsbrandmän.

Arbetsdomstolen börjar med att konstatera att enligt Las har en deltidsanställd arbetstagare, som har anmält till sin arbetsgivare att han eller hon vill ha en anställning med högre sysselsättningsgrad, företrädesrätt till sådan anställning. En förutsättning är dock att arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att den deltidsanställde anställs med en högre sysselsättningsgrad och att han eller hon har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna.

AD anser att företrädesrätten enligt Las inte är begränsad till ett visst kollektivavtalsområde, utan rätten till en anställning med högre sysselsättningsgrad tar sikte på hela den egna driftsenheten oaktat kollektivavtalsområden. Det finns alltså inget som hindrar en deltidsanställd arbetstagare att göra anspråk på en anställning inom ett annat kollektivavtalsområde.

Arbetsdomstolen refererar till förarbetena till Las och att det huvudsakliga syftet med företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad är att kvinnor som fastnat i deltidsarbete lättare ska ges möjlighet till heltid. Men det utesluter inte att andra deltidsanställda omfattas av lagen.

De fyra arbetstagarna omfattas därför av anställningsskyddslagen i detta sammanhang.

Vidare menar Arbetsdomstolens hade räddningstjänstförbundets behov av heltidsbrandmän kunnat tillgodoses genom att de fyra arbetstagarna anställts med högre sysselsättningsgrad.

Räddningstjänstförbundet döms att betala skadestånd på 75 000 kronor vardera till de fyra brandmännen samt att betala rättegångskostnader åt Brandmännens Riksförbund på 437 500 kronor.

Tre ledamöter var skiljaktiga och ansåg att brandmännen inte skulle ha haft företrädesrätt till anställningarna som heltidsbrandman.

Mattias Croneborg

Fråga experterna