Dyrköpt utköp för ridklubb

Tingsrätten hade dömt att en ridklubb inte behövde betala avtalat avgångsvederlag på 550 000 kronor till en tidigare anställd. Men AD ändrade tingsrättens dom. Ridklubben får dessutom stå för motpartens rättegångskostnader på närmare 400 000 kronor.

Efter en konflikt med en anställd ville en ridklubb i Västsverige avsluta anställningen. Delar av ridklubbens styrelse hade ett möte med den anställda och beslutade att köpta ut medarbetaren för 550 000 kronor. På den anställdas begäran upphörde anställningen den 1 mars 2020.

Beloppet betalades emellertid inte ut varvid den anställda i tingsrätten yrkade att ridklubben skulle betala henne avgångsvederlaget. Hon hävdade att hon vid förhandlingsmötet hade ingått ett avtal med ridklubben om avgångsvederlaget på 550 000 kronor, att avtalet var bindande, inte oskäligt eller ogiltigt på någon grund.

Ridklubben bestred detta i tingsrätten. Enligt ridklubben var styrelseledamöterna vid förhandlingsmötet ingen beslutför styrelse. Vidare menade ridklubben att avtal enligt vilket den tidigare anställda skulle få ett avgångsvederlag motsvarande tre årslöner är uppenbart oskäligt mot ridklubben och oförenligt med föreningens ändamål och syfte. Ridklubben ansåg dessutom att den tidigare anställda borde ha insett detta.

Tingsrätten gick på ridklubbens linje. Motiveringen var att de närvarande dåvarande styrelseledamöterna inte utgjorde en beslutför styrelse och hade inte heller av styrelsen fått befogenhet att ingå avtalet. Den tidigare anställda kände väl till konflikterna i ridklubben och att styrelsen var polariserad. Hon borde ha reagerat på att bara de dåvarande styrelseledamöter som stod på hennes sida var närvarande. Därmed avslog tingsrätten den tidigare anställdas talan. Hon dömdes också att betala ridklubbens rättegångskostnader på 101 000 kronor.

Den tidigare anställda: Överklagade till Arbetsdomstolen och yrkade att ridklubben skulle betala avgångsvederlaget och även stå för hennes rättegångskostnader.

Ridklubben: Yrkade att tingsrättens dom skulle stå fast.

Arbetsdomstolen: Lägger vikt vid om den tidigare anställda borde ha förstått att delar av styrelsen inte skulle ha haft befogenhet att ingå avtalet.

Kommer fram till att ridklubben inte har bevisat att den tidigare anställda var i ond tro om att ridklubbens företrädare inte hade fått befogenhet att ingå avtalet. Ridklubben är därmed bunden av avtalet. Detta gäller oavsett om de närvarande dåvarande styrelseledamöterna fick ingå avtalet för ridklubben eller inte.

Ser inte heller någon anledning att, som ridklubben yrkade på i sista hand, att jämka ned beloppet.

Domslut: Ridklubben är skyldig att betala avgångsvederlaget samt betala den tidigare anställdas rättegångskostnader i både tingsrätten och AD på 397 000 respektive 156 000 kronor. Hon befrias från att betala ridklubbens rättegångskostnader i tingsrätten på 101 000 kronor.

Två ledamöter i AD var oeniga. De menade att de som ingick avtalet saknade mandat från styrelsen och har klart överskridit sina befogenheter som styrelseledamöter och firmatecknare. Detta har, eller borde ha varit, varit synligt för den tidigare anställda, argumenterar ledamöterna som hade velat avslå den tidigare anställdas talan.

Domen refereras inte av AD.

Mattias Croneborg

Fråga experterna