Fackförbundet kunde ha krävt tystnadsplikt

Arbetsgivaren ville rentvå sig och slippa korridorsnack. Därför delade han ut fackets anklagelser till alla. AD anser att det var klart olämpligt. Men han kränkte inte föreningsrätten.

En kvinna var sjukskriven från sitt jobb vid ett företag som säljer hushållsprodukter. Företaget hade inte tecknat kollektivavtal. Kvinnan upplevde att hon hade utsatts för kränkande särbehandling och tog hjälp av sitt fackförbund Unionen. Förbundet begärde förhandling med anledning av detta.

Tvisten i Arbetsdomstolen gällde framför allt det som hade hänt på ett personalmöte. På mötet fick alla anställda ta del av anklagelserna som facket hade listat. Företagets vd delade helt sonika ut handlingarna.

Unionen: Vd kränkte den anställdas föreningsrätt och gjorde därigenom ett intrång i förbundets verksamhet.

Företaget: Vd hade varken som syfte att ingripa i den anställdas föreningsrätt eller att försöka förmå henne att inte utnyttja denna rätt.

Arbetsdomstolen: Det var klart olämpligt att vd spred de känsliga personuppgifterna vid personalmötet. Han måste ha förstått att det ledde till ett påtagligt obehag för den anställda. Men att sprida uppgifterna var inte detsamma som förtal – vd utpekade inte den anställda som klandervärd i sitt levnadssätt. Det kan dock ifrågasättas om arbetsgivaren bröt mot sin lojalitetsplikt.

Arbetsgivarens motiv till varför han lämnade ut de känsliga personuppgifterna var att resten av personalen behövde få veta varför den sjukskrivna inte kom tillbaka till jobbet. Han ville undvika att detta diskuterades i korridorerna och han ville också rentvå sig från fackförbundets anklagelser. Vid mötet dementerade han Unionens uppgifter och kritiserade fackförbundet. Om han hade rätt i att förbundets uppgifter var felaktiga saknar betydelse.

Arbetsgivaren angrep inte den anställdas rätt att vara med i fackförbundet eller hennes rätt att ha kontakt med och begära stöd av förbundet. Han agerade alltså inte som han gjorde vid personalmötet därför att hon hade utnyttjat sin föreningsrätt eller för att försöka få henne att utnyttja denna rätt. Det finns regler i medbestämmandelagen som Unionen kunde ha använt för att förhandla om att förena uppgifterna i förhandlingsframställningen med tystnadsplikt.

 

Dom: 54/16 

DOMSLUT

Unionens talan avslås och fackförbundet får betala motpartens rättegångskostnader, 175 580 kronor.

Ann Norrby

Fråga experterna