Förbundet fick rätt: Ett vederlag kan inte vara negativt

Sjöbefäl kan inte ha negativa timmar inom begreppet vederlag. Därmed fick förbundet rätt i tvisten om hur begreppet ska tolkas.

Sjöbefälsföreningen hade stämt Rederiaktiebolaget Ballerina och Almega Tjänsteföretagen. Saken gäller tolkning av kollektivavtalet som gäller mellan parterna – Strömmaavtalet.

Bolaget bedriver skärgårdstrafik i Stockholms skärgård och har 30 sjöbefäl anställda.

Sjöbefälen avlönas med månadslön.

Om ett sjöbefäl under en kalendermånad, som är avlöningsperiod, med 31 dagar har arbetat mer än 159 timmar men mindre än 248 timmar, får sjöbefälet sin ordinarie månadslön och de timmar som överstiger 159 timmar tillförs sjöbefälet på ett individuellt vederlagssaldo. Detta uttrycks i Strömmaavtalet som att vederlag utgår för dessa timmar. Vederlaget kan tas ut som betald ledighet. Om ett sjöbefäl under en kalendermånad med 31 dagar arbetat mindre än 159 timmar, får han eller hon sin ordinarie månadslön, men enligt avtalet ska ”det vid periodens början innestående vederlagssaldot minskas i motsvarande mån”.

Tvisten gäller om en arbetsgivare för en kalendermånad (avlöningsperiod) – när sjöbefälet arbetat mindre än i genomsnitt 36 timmar per vecka – får minska vederlagssaldot så att det vid kalendermånadens utgång uppstår ett negativt vederlagssaldo (”minustid”), eller om minskningen bara får avse redan inarbetat vederlag.

Bolaget har under 2019 och 2020 tillämpat avtalet så att det uppstått ett negativt vederlagssaldo för arbetstagarna som bolaget låtit dessa senare arbeta in.

Förbundet anser att det är ett brott mot Strömmaavtalet och yrkar att bolaget ska betala ett allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott med 100 000 kronor till förbundet.

Arbetsgivarparterna anser att avtalet medger att ett sjöbefäl tillförs ett negativt vederlag som senare arbetas in, man bestrider förbundets yrkanden. Om Arbetsdomstolen skulle finna att bolaget är skadeståndsskyldigt för kollektivavtalsbrott har arbetsgivarparterna yrkat att det allmänna skadeståndet ska jämkas, i första hand till noll kronor.

Förbundet: Systemet med vederlag har funnits inom sjöfartsbranschen under lång tid. Lagstiftningen ger möjlighet till avvikelse genom kollektivavtal och många kollektivavtal i sjöfartsbranschen innehåller regler om vederlag.

Vederlagsystem, både enligt lagstiftning och Strömmaavtalet, bygger på förutsättningen att arbetstagaren redan har inarbetad arbetstid, vederlag, innan arbetstagaren kan vara ledig. Vederlag måste således först arbetas in innan det kan schemaläggas som vederlagsledighet.

Ordet vederlag betyder lön, ersättning, gottgörelse, vilket visar att det är fråga om ett positivt värde. Vederlag ska inte förväxlas med ett flextidskonto eller annat tidskonto för arbetstidsutjämning.

Arbetsgivarsidan: Strömmaavtalet hindrar inte att ett sjöbefäl tillfälligt tillförs ett negativt vederlagssaldo. Vederlagssaldot ska enligt Strömmaavtalet utgöra ett rättvisande tidssaldo över sjöbefälets verkligt fullgjorda eller icke fullgjorda arbetstid. Strömmaavtalet hindrar inte heller att en arbetsgivare låter ett sjöbefäl arbeta in ett negativt vederlagssaldo.

Bolagets tillämpning av Strömmaavtalet har stöd i partsavsikten och även andra medlemmar i Almega Tjänsteföretagen tillämpar avtalet på samma sätt som bolaget.

Sjöbefälet riskerar aldrig att drabbas av löneavdrag eller återbetalning på grund vederlagssaldot. Om ett sjöbefäl slutar sin anställning och har ett negativt vederlagssaldo, efterskänks det. Ett positivt vederlagssaldo ska däremot, när anställningen upphör, ersättas kontant av arbetsgivaren.

Av ordalydelsen inte framgår att vederlagssaldot inte får vara negativt. Om kollektivavtalsparterna hade ansett att vederlagssaldot inte får vara negativt, hade de uttryckt det på ett tydligt sätt.

Arbetsdomstolen: Det går inte att dra slutsatsen att det skulle ha funnits en gemensam partsavsikt om i vilken mån vederlagssaldot får minskas.

Om kollektivavtalsparter använder ett begrepp som inte definieras i kollektivavtalet men som förekommer eller har förekommit i för avtalsområdet central lagstiftning, får det ofta antas att de avsett att begreppet ska ha samma innebörd som lagstiftningen och användas på samma sätt som där. Därmed får det ankomma på den part som anser att begreppet ska ha en annan betydelse eller funktion än enligt lagstiftningen att klargöra det för motparten.

Begreppet vederlag finns i 1948 års sjöarbetstidslag. ”Lagregleringen innebar med nödvändighet att den överskjutande arbetstiden under en vecka måste sparas till senare och att det sparade, vederlaget, vid senare (åtnjutet vederlag i form av) ledighet måste minskas. Men lagregleringen har aldrig inneburit att ”för lite” arbete en vecka kunnat ´sparas’ för att dras av från det som arbetas ’för mycket’ under en kommande vecka. Lagregleringen måste antas ha varit välbekant för kollektivavtalsparterna när bestämmelserna om vederlag i kollektivavtalet ursprungligen kom till.”

Förbundets tolkning har ett så klart försteg framför arbetsgivarparternas tolkning att den bör väljas.

Domslut: Bolaget har brutit mot Strömmaavtalet genom att tillföra var och en av arbetstagarna ett negativt vederlagssaldo och genom att senare låta var och en av dem arbeta in det negativa vederlagssaldot. Arbetstagarna har dock inte drabbats av någon ekonomisk skada. Det allmänna skadeståndet sätts till 40 000 kronor. Almega Tjänsteföretagen och Rederiaktiebolaget Ballerina ska ersätta förbundet för rättegångskostnader med 400 332 kronor (förbundet hade yrkat en ersättning på 523 232 kronor).

 

Mattias Croneborg

Fråga experterna

Tidningen