Inget gehör för skadeståndskrav från Byggnads

Fackförbundet krävde drygt 4 miljoner i skadestånd för att de irländska byggnadsarbetarna hade fått för låg lön. Men AD anser inte att Byggnads hade fog för sitt krav.

De två målen gäller lönerna som det irländska byggföretagets anställda har fått vid tre byggarbetsplatser i Skåne under tiden mellan den 19 september 2010 och 4 april 2014. De utländska arbetstagarna fick 88 procent av den lön som yrkesarbetare enligt bygg­avtalet har rätt till. De var inte medlemmar i Byggnadsarbetareförbundet.

Byggföretaget var medlem i Sveriges Byggindustrier.

Byggnads: De irländska byggnadsarbetarna var yrkeskompetenta arbetstagare. De borde därför ha fått 100 procent av lönen i byggavtalet.

Avtalet ska tolkas enligt EU-rätten och de lägre lönerna bröt mot avtalet.

Ifall avtalet inte ska tolkas enligt EU-rätten, så ska en passus läggas till som gör arbetsgivaren skyldig att pröva om utländska arbetstagare är yrkeskompetenta och om de är det, betala dem 100 procent av yrkes­arbetarlönen.

Byggföretaget ska betala 4 300 000 kronor i allmänt skadestånd till förbundet. Det stora skadeståndet beror på den vinst som företaget gjorde ­genom att bryta mot avtalet.

Arbetsgivarparterna: Byggnadsarbetarna var inte yrkeskompetenta arbetstagare och byggföretaget har inte brutit mot byggavtalet.

Byggnads tolkning av byggavtalet skulle medföra ett otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster.

Dessutom led fackförbundet inte någon skada av det påstådda kollektivavtalsbrottet.

Arbetsdomstolen: För att få 100 procent av lönen i byggavtalet krävs att en byggnadsarbetare antingen har yrkesbevis eller erkännandeintyg. Eftersom de irländska byggnads­arbetarna inte hade någondera, har det irländska byggföretaget tillämpat byggavtalet rätt.

Avtalets ordalydelse är klart och entydigt och det finns ingen praxis som talar för att det ska tolkas på ­något annat sätt än som byggföretaget gjorde.

Det är främmande för svensk rätt att tolka kollektivavtalet i strid med ordalydelsen och den gemensamma partsavsikten och döma ut allmänt skadestånd till en av avtalsparterna därför att någon har följt det som står i kollektivavtalet.

Om det skulle vara så att avtalet kränkte de utländska arbetstagarna, så har i alla fall inte fackförbundet rätt till skadestånd på grund av detta. Däremot skulle i en sådan situation arbetstagarna själva eller deras ­fackförbund kunna föra talan.

Det hade varit effektivare att använda en fastställelsetalan än en skadeståndstalan för att ta reda på om byggavtalet strider mot EU-rätten.

Dom: 55/16 

DOMSLUT

Byggnads talan avslås. Förbundet får betala 1 698 731 kronor för Sveriges Byggindustriers rättegångskostnader, vilket är 575 925 kronor mindre än arbetsgivar­organisationen hade krävt.

Ann Norrby

Fråga experterna

Arbetsrätt